FOI deltar i nationell samling kring supermaterialet grafen

Grafen, byggt av ett tunt skikt av identiska kolatomer som
binds samman med identiska bindningar, är nästan för bra för att vara sant. Det
är ett material som är 200 gånger starkare än stål, leder elektricitet hundra
gånger snabbare än kisel, är god värmeledare och är dessutom lätt, böjligt,
transparant och kemiskt beständigt. För att nämna några goda egenskaper.

Det finns i dag grafenprodukter, exempelvis hade finalisterna
i årets Wimbledonturnering grafenförstärkta racketar. Men användningsområdena
är närmast obegränsade – exempelvis böjbar elektronik, kompositer till flyg-
och bilindustrin, elektronikkomponenter eller avisningsbeläggningar på
vindkraftverk Medicinska tillämpningar som konstgjorda näthinnor och
biosensorer är andra tänkta produkter.

För svenskt näringsliv finns en fantastisk potential. Men
utvecklingskostnaderna är höga för enskilda företag. Och i det gigantiska flaggskeppsprojektet
Graphene, där EU satsar en miljard euro på forskning om och utveckling av
grafenprodukter, är bara ett av de 140 deltagande företagen svenskt .

Men nu har den statliga forskningsfinansiären Vinnova utsett
grafen som ett strategiskt innovationsområde (SIO) och satsar 45 miljoner
kronor med målet är ett Sverige ska tillhöra världens tio bästa nationer i att
utnyttja grafen i framtida produkter. FOI ingår i arbetet med uppgift att se på
försvarstillämpningar, exempelvis att använda grafen i flygplan.

– Kolfiberkompositmaterialet i kropp och vingar på
en Gripen består av 70 procent kolfiber, resten är plast som håller samman fibrerna.
Men det är plasten som går sönder vid mindre händelser. Så kan vi tillföra
några procent grafen i plastblandningen blir materialet mycket starkare.
Eftersom grafen dessutom leder el så bra, behöver planen inget blixtskydd mot
åsknedslag och isbildning kan enkelt avhjälpas, exemplifierar Steven Savage,
forskningschef vid FOI.

Skyddsdräkter för arbeten med farliga ämnen är ett annat
användningsområde.

– All plast släpper igenom små mängder av fukt,
men får kläderna en beläggning av grafen blir de helt täta.

På den civila sidan spår Steven Savage ett snart kommande
genombrott för grafen i mobiltelefonernas touchskärmar, eftersom materialet leder
ström och är transparant.

– Dagens skärmar har ett skikt av ITO,
indium-tenn-oxid. Men tillgången är begränsad och det tål inte fukt och är
sprött. Grafen är böjlig och är inte känsligt för fukt eller kemiska ämnen.
Snart tror jag också att vi kommer snart att få se grafen i många
idrottsredskap.

OBS. Trots avsaknad av accent uttalas grafen med betoning på andra stavelsen.