FOI koordinerar forskning om miljövänligt raketbränsle

Det behövs ett miljövänligare alternativ till det bränsle som i dag används i rymdfarkoster
och raketer. Nu satsar EU närmare sju miljoner euro på två forskningsprojekt, vars mål är att utveckla nya gröna bränslen. FOI koordinerar ett av projekten.

De två projekten GRAIL och Rheform ingår i EU-kommissionens
nya ramprogram Horisont 2020, där europiska länder går ihop för att förvandla
vetenskapliga genombrott till innovativa produkter. Två av de utvalda projekten
har som syfte att ta fram mer miljövänliga drivmedel för raketer och rymdfarkoster.
FOI blir koordinator för projektet GRAIL, som ska undersöka möjligheterna att
utveckla ett ”grönt” fast raketbränsle.  

– Det fasta bränsle som man i dag använder är inte bra för
miljön, bland annat eftersom det bildas enorma mängder saltsyra när raketerna
skjuts iväg. Det är skadligt både i atmosfären och på marken, eftersom det ger
upphov till surt regn. Det finns även forskning som tyder på att det kan
förstöra ozonskiktet, säger Niklas Wingborg, forskare och projektledare för
GRAIL på FOI.

Problemet med dagens fasta bränslen är att de är baserade på
 ammoniumperklorat (AP). Det är det som bildar
saltsyra när det förbränns. Det GRAIL-projektet vill utreda är om det är
möjligt att i stället för AP använda det klorfria alternativet
ammoniumdinitramid (ADN). ADN som komponent i raketbränsle är ingen ny upptäckt.
Det upptäcktes i Ryssland redan på 70-talet. På FOI har det studerats sedan
90-talet. Men forskningen tar tid: det behövs metoder för att framställa ämnet,
för att göra partiklar av det, och för att ”baka in det” i plast för att
åstadkomma ett fast bränsle. Man behöver också hitta en bra sammansättning av
de olika ämnen som ska ingå.  Det är det
arbetet som nu fortsätter inom ramen för GRAIL.

Ansträngningarna för att hitta alternativa raketbränslen
sker på forskarnas initiativ; det finns än så länge inga konkreta krav på att dagens
AP-baserade bränsle ska sluta användas. Men många är bekymrade. Utöver
utsläppen som bildas vid uppskjutningarna så finns det problem i tillverkningen,
till exempel har grundvattnet förorenats i de områden i USA där raketbränslet
framställs. Niklas Wingborg poängterar att det inte är säkert att man i
framtiden kommer tycka att det är acceptabelt att använda AP att skjuta upp
raketer med.

Det finns visserligen röster i rymdbranschen som menar att
antalet raketuppskjutningar är så pass få att utsläppen är relativt små om man
tittar på global nivå. Men det är ett dåligt argument tycker Niklas Wingborg.

– Om alla hävdar att deras egen verksamhet är försvinnande
liten så skulle ju ingen behöva bry sig om miljön. Alla industrisektorer måste
ta sitt ansvar. Rymdbranschen är ju en föregångare inom teknik i stort, så de
borde kanske vara det även inom miljöteknik.