Kinesisk diaspora under bevakning

Det kinesiska kommunist­partiet eftersträvar en större roll för Kina i världspolitiken. Det har lett till en ökad press på den kinesiska diasporan runt om i världen, båda lojala och oppositionella etniska kineser, enligt FOI-rapporten The Chinese Communist Party and the Diaspora.

Runt 40-60 miljoner etniska kineser lever utanför Kina. Dessa utlandskineser anses av det kinesiska kommunistpartiet vara en del av Kina – oavsett om de är kinesiska medborgare eller medborgare i ett annat land. Den synen är inte olik den vi ser i exempelvis Indien, som också har en stor diaspora. Men Indien är en demokrati, och regimen betraktar inte sin diaspora som ett potentiellt hot och har inga ambitioner att vilja kontrollera den på det vis auktoritära regimer försöker göra.

Det kinesiska kommunistpartiet ser en diaspora som går i två riktningar. En grupp ses som lojala.

– Dessa potentiellt patriotiska utlandskineser försöker partiet mobilisera som motdemonstranter vid exempelvis demonstrationer för frihet i Hongkong eller Tibet. Det ser vi i länder som Australien, USA och Kanada där det finns en stor diaspora, med grupper som har anknytning till partiet, berättar rapportens författare Oscar Almén, Kinaanalytiker vid FOI.

Andra delar av diasporan ses av kommunistpartiet som en potentiell fara.

– De antas kunna verka för en politisk ändring i Kina, som demokratisering eller frihet för regionen Xinjang. Många av dessa utsätts för spionage och påtryckningar, och deras släktingar i Kina kan drabbas av bestraffningar. I USA finns kinesiska studenter på universiteten som driver kommunistpartiets frågor och som i vissa fall får kineser som inte är kopplade till partiet att känna sig hotade.

Underminering av internationell rätt

Kina drar sig inte heller, enligt FOI-rapporten, för att bryta mot internationell rätt genom att gripa och föra hem etniska kineser som är medborgare i andra länder. Den svenske förläggaren Gui Minhai, som fördes från Thailand till Kina, är ett exempel. För även om Kina utåt erkänner internationell rätt byggd på medborgarskap, så finns en inofficiell syn på vem som är ”kines”, byggd på blodsband och etnicitet.

– Den synen på vem som tillhör nationen Kina kan underminera internationell rätt, vilket i förlängningen medför att andra länder inte kan garantera sina medborgares säkerhet.

Även taiwanesiska medborgare utsätts i dag för ett större tryck.

– När Tsai Ing-wen, som strävar efter större frihet från Fastlandskina, valdes till president började Kina kräva att taiwaneser anklagade för telefonbedrägerier fängslade i utlandet skulle utlämnas till Kina. Så har skett, ofta från länder med starka ekonomiska band till Kina, som Kenya. Men även Spanien har utlämnat brottsanklagade taiwaneser till Kina, säger Oscar Almén.

Samarbete viktigt för att genomföra motåtgärder

I rapporten lyfts några motåtgärder fram.

– Viktigast är att inte acceptera kommunistpartiets syn på att de representerar hela Kina. Det gäller att hålla koll på vad partiet gör och hantera de problem som uppstår när påtryckningar riktas mot den kinesiska diasporan. Det är också viktigt att samarbeta, inte minst genom EU. Gui Minhai är ett bra exempel. Det är svårt för Sverige att driva frågan ensamt, men i grunden är detta inte bara en fråga för Sverige.

Beställare av rapporten är Försvarsdepartementet.

– Den har beställts för att vi ser ett nytt agerande från kommunistpartiets sida. Fängslandet av Gui Minhai och trycket på Hongkong utgör två exempel på en mer expansiv utrikespolitik från Kinas sida. Det gör det viktigt att förstå vad som ligger bakom det beteendet.

Rapporter