Konst kan både förena och skada i krig

Kulturens betydelse för försvarsviljan betonas allt mer i politiken, delvis inspirerat av Ukraina där konst blivit ett sätt att visa motstånd mot Ryssland. Men konstuttryck alstrar inte bara motstånd. Att konst även kan användas för att skada och splittra lyfts i ett nytt memo.

Kulturlivet är viktigt för vår motståndskraft och försvarsvilja. Så står det i Försvarsberedningen, som bland annat fått ligga till grund för regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030, där kultur och kulturarv läggs fram som viktigt för totalförsvaret.

– Vi ser att det ofta görs kopplingar mellan kulturlivet och försvarsvilja och motståndskraft, men det blir väldigt förenklat. Det är viktigt att lyfta att frågan är komplex, säger Anna McWilliams, första forskare på FOI:s avdelning Försvarsanalys och författare till memot Konstens roll i krig som getts ut inom ramen för forskningsprogrammet Civilt försvar.

Kan bidra till avhumanisering

Att kultur allt oftare tas upp i försvarssammanhang tror Anna McWilliams är en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina. I det pågående kriget använder ukrainare konst som ett sätt att uttrycka identitet och visa motstånd mot Ryssland, samtidigt som befolkningen uppvisar stor försvarsvilja.

Anna McWilliams har gjort en övergripande litteraturstudie för att identifiera vilken roll konsten haft i krig, historiskt och i nutid. För effekterna är inte alltid bara positiva, påpekar hon.

– I krig avhumaniseras människor ofta för att göra det lättare att slåss mot dem. Där kan konsten gå in i det subjektiva och visa det mänskliga. Men den kan samtidigt vara en del av avhumaniseringen, där det används för att skapa avstånd och utanförskap och för att nedvärdera andra grupper, säger Anna McWilliams.

I memot tar hon upp fyra exempel som visar olika roller konsten kan spela i krig. Det första handlar om nazisternas användning av konst under andra världskriget som en del av den statliga propagandan. Konstnärer och artister var hårt kontrollerade genom krav på medlemskap i Rikskulturkammaren som lydde under Joseph Goebbels, och som bland annat drev en hård antisemitisk linje i kulturlivet.

– Samtidigt är inte propaganda något som nödvändigtvis måste styras av staten, utan det kan användas av flera olika aktörer. I Sverige säger vi ofta att vi inte skulle ha censur i krig, och då är det som att yttrandefriheten kommer lösa sig. Men propaganda och normer styr också.

Under de jugoslaviska krigen stod etnicitet och kulturell identitet i centrum. Det gjorde att konst och kultur fick en viktig roll. Bland annat ändrades både namn och språk på teatrar för att framhäva specifika kollektiva tillhörigheter, och teateruppsättningar kretsade ofta kring historiska myter där berättelserna anpassades för att stödja en viss etnisk eller religiös identitet.

Spelade in musik under Irakkriget

Musik kom att få en speciell funktion för amerikanska soldater under Irakkriget i början av 2000-talet, visar studier. Tekniken möjliggjorde för soldaterna att ta med sig egen musik som de ofta spelade för att tagga till inför strid – ofta rap eller metal.

– De lyssnade på musik för att känna sig i kontakt med vänner och familj därhemma eller för att hantera en jobbig situation. Men de använde också musiken för att uttrycka sina känslor kring egna erfarenheter. Det har skapats en hel del musik av amerikanska soldater i Irak, rapmusik till exempel. Vissa hade till och med egna inspelningsstudios där, säger Anna McWilliams.

Men musiken användes också offensivt, som vid slaget om Fallujah.

– Där spelade man väldigt hög musik för att människor inte skulle kunna sova, vilket försämrar fiendens möjlighet att slå tillbaka.

I det pågående kriget i Ukraina ligger konsten väldigt nära konfliktens kärna, enligt Anna McWilliams.

Hon håller tillsammans med forskarkollegan Sofia Olsson just på att färdigställa en rapport om hur konsten blivit ett verktyg i informationskriget mellan Ryssland och Ukraina.

– Konst och kultur kopplas ofta till identitet. Ukrainas identitet och historia som egen stat och eget land utmanas av Ryssland. Då blir konsten ett naturligt sätt att uttrycka sitt stöd för Ukraina. Men det är väldigt svårt att studera aktiva konflikter, vi vet inte riktigt vilken information som är tillförlitlig och vilka röster som får höras och inte.

Konfliktens kärna påverkar

Vad är då konstens roll i krig? Väldigt bred, konstaterar Anna McWilliams. Den används för att uttrycka känslor, åsikter och tankar, men kan också brukas för att stödja högre mål – som kan vara allt från att öka sammanhållningen i en grupp till att sprida ideologi eller orsaka skada.

Det finns mycket att lära av historien, menar hon.

– Vi måste alltid förstå en konflikts kontext. Vad är kärnan i konflikten, vad är man ute efter? Det påverkar vilken roll konsten får. Ju mer vi förstår desto bättre förberedda kan vi vara för framtid