Krig och kris sätter fokus på kultur­arvet

Anna McWilliams är arkeolog och forskare på avdelningen för försvarsanalys på FOI. Hon har bland annat forskat om samtidsarkeologi och lämningar från krig och konflikter. Hon är också författare till rapporten Kulturarvets betydelse i krig och konflikt – En diskussion om behov av kulturarvsforskning för totalförsvaret.
Med kulturarv avses historiska spår som tillkommit genom mänsklig aktivitet i olika tider som föremål eller företeelser. I rapporten har Anna McWilliams begränsat sig till fysiska lämningar som byggnader, föremål och fornlämningar.

Kulturarv som mål i krig och konflikter

Skyddet av det svenska kulturarvet ligger under totalförsvarets paraply. Men rapporten beskriver inte enbart de lagar och regler som styr den processen, utan fokus ligger framför allt på att också visa på varför kulturarv kan bli mål i krig och konflikter.

–Syftet med att skada kulturarv beror på vad antagonisten vill uppnå, till exempel vill terrororganisationen IS skapa så stora rubriker som möjligt. Ryssland å sin sida vill rättfärdiga kriget och visa att Ukraina inte är något ”riktigt” land. Därför förstör man kulturarvsegendom kopplade till Ukrainas historia och människors identitet, säger Anna McWilliams.

I rapporten räknas de vanligaste orsakerna till att vilja skada kulturarvet upp. De är:

• historiemissbruk
• psykologisk påverkan
• etnisk och kulturell rensning
• stöld och illegal handel

–Ofta är orsakerna svåra att identifiera, även för dem som utför handlingarna. Det har också betydelse hur kulturarvet värderas, till exempel om människor är beredda att ge sitt liv för att försvara det. Det finns ett brutalt exempel från kriget i Syrien, där IS dödade en arkeolog i den historiska staden Palmyra, säger Anna McWilliams.

Mordet på den 82-åriga arkeologen Khaled al-Asaad uppmärksammades över hela världen. Den tidigare museichefen hade ägnat sitt liv åt utgrävningarna och skatterna i Palmyra, och var en pionjär för den syriska arkeologin. 2015 halshöggs han efter att ha vägrat att leda terroristgruppens krigare till de platser där museets gamla skatter hade gömts.

Behov av att ta reda på vilka kulturarv som är viktiga

På frågan om det finns kulturarv i Sverige som människor skulle vara beredda att dö för svarar Anna McWilliams att det är en mycket svår fråga, men att vi bör fundera över vad vi menar med kulturarv i dag och vad vi anser att det har för betydelse för oss.

–Planeringen för att skydda kulturarv från krig upphörde i stort sett efter kalla krigets slut och återupptogs inte förrän efter Rysslands annektering av Krim 2014. Men för att förstå vilka hot vi står inför i dag räcker det inte med att damma av gamla planer. Vi behöver ta reda på vilka kulturarv som är viktiga för oss i dag.

Anna McWilliams menar att en bättre förståelse av kulturarvens betydelse också kan leda till ett mer resilient samhälle generellt. Det vill säga ett uthålligt samhälle som klarar av att hantera förändringar – även negativa – och som ändå fortsätter att utvecklas.

–Det handlar om hur vi kan göra oss mindre sårbara för att komma starkare ur en krissituation eller krig. Om min identitet är starkt kopplad till en viss plats eller vissa ting kan det vara svårare att klara förändringar. Blir det krig kommer kulturarv att skadas. Därför måste vi definiera och förstå våra kulturarv för att bättre skydda det, säger Anna McWilliams.

Förhoppning om en tydligare plats inom totalförsvaret för kulturarvet

Hon hoppas att rapporten bidrar till att kulturarvet får en tydligare plats inom totalförsvaret och att fler aktörer börjar intressera sig för frågan.

–MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Riksantikvarieämbetet arbetar redan med frågan, men jag hoppas att fler, som Polismyndigheten och Försvarsmakten, blir intresserade. Frågan om kulturarv får allt större betydelse, till exempel märks det inom Nato, säger Anna McWilliams.

Tillsammans med Uppsala universitet har hon just tilldelats forskning- och utvecklingsmedel från Riksantikvarieämbetet för att fortsätta studera kulturarvets betydelse. Den här gången med fokus på lagstiftning och hotbilder ur ett svenskt perspektiv.