Kvinnor mer skeptiska till utlands­veteraner

I amerikansk populärkultur skildras krigsveteraner ofta som ärrade och känslomässigt instabila personer med svårigheter att anpassa sig till det civila livet. Svenska utlandsveteraner klarar sig dock generellt bra efter hemkomst. De flesta får jobb och har ganska höga inkomster, visar tidigare forskning av Peter Bäckström, doktor i nationalekonomi och förste forskare vid FOI:s avdelning Försvarsanalys.

Nu har han gjort en studie om samma grupp, den här gången med fokus på hur man i det civila arbetslivet ser på personer med erfarenhet av militär utlandstjänstgöring.

– Det finns omkring 50 000 utlandsveteraner i Sverige. De flesta har inte varit yrkesmilitärer utan åkt iväg på en tillfällig insats och sedan återvänt till sitt civila liv, även om det ändrats lite de senare åren. Frågan är vad den erfarenheten betyder för dem när de söker jobb, säger Peter Bäckström.

Hypotetiska arbetssökande

Studien har blivit till en rapport med namnet Vem vill anställa en utlandsveteran? En experimentell studie av hur militär utlandstjänst värderas i civila anställningssituationer. Metoden som Peter Bäckström använt sig av kallas hypotetiskt valexperiment, och går ut på att låta personer gång på gång välja mellan alternativ med olika egenskaper.

De omkring tusen personerna i experimentet fick upprepade gånger välja mellan två påhittade arbetssökande att bjuda in till en arbetsintervju på sitt eget jobb. Vissa av de arbetssökande beskrevs som militära utlandsveteraner. En del av dem beskrevs som skyttesoldater, och en del som att de haft en stabsbefattning.

– Den mest rättframma metoden vore att fråga folk rakt ut, ”vad skulle du tycka om en utlandsveteran sökte jobb hos dig?” Men då kan man föreställa sig att respondenterna ger socialt önskvärda svar som snedvrider resultaten. Istället har jag valt en metod som mer liknar mer hur det faktiskt går till i en rekryteringssituation, säger Peter Bäckström.

Så kallade korrespondensstudier, där ansökningar skickas in som svar på riktiga jobbannonser, används ibland i liknande undersökningar. Men dels stör det arbetsgivarnas rekryteringsprocess, och dels blir det svårt att få information om dem som bedömer ansökningarna, enligt Peter Bäckström.

– Här låter jag vanliga människor tycka till om en rekrytering på deras egen arbetsplats. De är inte professionella rekryterare, utan människor som får ikläda sig den rollen – även om vissa som svarar är chefer och kan tänkas vara i de här situationerna på riktigt.

Stabsbefattning ökade jobbchanserna

Militär utlandstjänstgöring som skyttesoldat påverkade generellt inte chanserna att kallas till arbetsintervju, visade studien. Militär utlandstjänstgöring i en stabsbefattning gav däremot en ökad chans att bli kallad till intervju. Sannolikheten att bli kallad till intervju var sex procentenheter högre för veteraner som haft en stabsbefattning än för identiska arbetssökande utan veteranerfarenhet.

– Folk tycker att erfarenheten av stabsarbete är mer positiv än skyttesoldatjobbet, även om det inte finns något som tyder på att skyttesoldaterna sorteras bort, säger Peter Bäckström.

När han tittade närmare på egenskaper hos respondenterna trädde det fram tydligare mönster. Kvinnor var mindre benägna än män att kalla utlandsveteraner till intervju.

– Om två personer som i övrigt är identiskt lika ställs mot varandra, tenderar kvinnor att i högre utsträckning välja den som inte är utlandsveteran, medan män gör det omvända, säger Peter Bäckström.

Skillnaderna mellan manliga och kvinnliga respondenter fanns kvar även när analysen tog hänsyn till andra faktorer – som vilket yrkesområde respondenten jobbade inom, och om respondenten själv gjort utlandstjänst eller kände någon som gjort det. Peter Bäckström tror att könsskillnaden har att göra med den upplevda närheten till det militära och i vilken grad man identifierar sig med den militära sfären.

– Det finns tidigare forskning som pekar på att kvinnor tenderar att vara mer restriktiva i förhållande till militära insatser utomlands. I grunden kanske det handlar om synen på den militära professionen och kopplingen till organiserad våldsutövning. Att kvinnor över lag är mer tveksamt inställda till den typen av arbete eller att de uppfattar det som något främmande.

Tros inte passa i pedagogiska yrken

Resultaten visade också att respondenter som jobbade inom pedagogiskt arbete, och delvis också de inom hälso- och sjukvård och socialt arbete, var mindre benägna än andra att kalla sökande som varit skyttesoldater till arbetsintervju.

– Den första tanken är kanske att det är kvinnodominerade yrkesområden, och att resultaten därför beror på att respondenterna är kvinnor. Men så är det inte, säger Peter Bäckström.

Han tror istället att förklaringen finns att hämta i allmänhetens föreställningar av militärer. Amerikanska studier visar att de förknippas med egenskaper som ledarskap och handlingskraft, men samtidigt uppfattas vara sämre på social interaktion och ha en sämre emotionell stabilitet.

– Jag tror man uppfattar veteranerna som mer emotionellt distanserade, mer inriktade på handling än känslor, och därför tycker att de passar sämre i jobb som involverar mycket mellanmänsklig interaktion, säger Peter Bäckström.

Det finns ingenting som säger att utlandsveteraner är så, påpekar han, utan det handlar om omgivningens förväntningar.

– Samma fenomen kan man se kring uppfattningar om kvinnor och män på arbetsmarknaden. Risken är att man kanaliseras in i yrkesval eller arbetsuppgifter utifrån vad omgivningen tror om ens kompetens.

Peter Bäckström uppmanar fler samhällsvetare utanför försvarssektorn att undersöka synen på militärer utifrån kvinnor respektive mäns perspektiv.

– Det här är jätteintressanta frågor som borde intressera fler forskare, särskilt de som har mer teoretisk förståelse för könsroller och genus. Det handlar om försvarets legitimitet och civil-militär samverkan, större frågor än bara den om utlandsveteraner.