Metodkarta kan hjälpa poliser vid särskilda händelser

Vilken metod för att lösa problem lämpar sig bäst vid olika tillfällen? På uppdrag av Polismyndigheten har FOI tagit fram en metodkarta som ett stöd till en utbildning för polisanställda som ska arbeta med ledning vid särskilda händelser.

Särskilda händelser går utanför polisens dagliga verksamhet och är så allvarliga eller omfattande att resurser omfördelas enligt särskilda rutiner. Exempel på särskilda händelser är våldsamma upplopp, sabotage och bombhot, terroristangrepp och fjällräddning.

Genom att arbeta med strukturerade analysmetoder minskar risken för olika bias – en systematisk snedvridning eller skevhet i bedömningsprocesser.

– Bias kan handla om att man bara använder information som stämmer med den befintliga uppfattningen eller att man ger för stor vikt åt det första intrycket, säger författaren till metodkartan, försteforskaren Peter Svenmarck på FOI.

Han beskriver metodkartan som en kondenserad sammanfattning av vad som finns på området. Den utgår från strukturerade analytiska metoder för underrättelseanalys.

– Polisen är intresserad av att förbättra kvaliteten på sitt arbete. Det finns väldigt många metoder och kartan gör det enklare att orientera sig, säger Peter Svenmarck.

Kartan sammanfattar totalt 42 metoder inom sex familjer av metoder som bedömts lämpliga för analys vid särskilda händelser. De sex metodfamiljerna är:

• explorativa metoder (för att utforska konceptuella möjligheter)
• diagnostiska metoder
• omvärderande metoder
• predicerande metoder (för att identifiera drivkrafter)
• beslutsstödsmetoder
• metoder med ett kritiskt förhållningssätt

De flesta metoderna är relativt enkla att använda och kräver inte någon omfattande utbildning. Bland de explorativa metoderna finns exempelvis Brainstorming.

– Det är en metod som de flesta känner till. Den kan användas både initialt för att bättre förstå problemet och för att i ett senare skede stimulera nya tankar och angreppssätt, säger Peter Svenmarck.

Metoden Critical dialogues ryms under metoder med ett kritiskt förhållningssätt.

– Jag vurmar mycket för det här med kritiska dialoger. Man kontrasterar olika uppfattningar mot varandra på ett systematiskt sätt i en dialogform. På så sätt går det att upptäcka var osäkerheterna finns och hur man kan hantera dem, säger Peter Svenmarck.

Sedan metodkartan blev klar har flera samhällsaktörer visat intresse för den, bland andra Svenska kraftnät.

Vad säger då forskningen om hur strukturerade analytiska metoder förbättrar analyserna?

– Fortfarande behövs mycket mer forskning. Men bedömningen är att det är bättre att använda strukturerade analytiska metoder än att inte använda någon explicit metod alls säger Peter Svenmarck.