Nato kan ställa nya krav på civilt försvar

Peter Bennesved har tillsammans med FOI-kollegerna Jenny Ingemarsdotter och Anna McWilliams försökt få svar på den frågan genom att intervjua danska och norska forskare och tjänstemän. Deras arbete sammanfattas i memot Hur påverkar ett Natomedlemskap civilt försvar?.

Civil beredskap i Nato-termer

Civilt försvar är ett nationellt ansvar, men inom Nato ställs det ett antal baskrav kallade civil prepardness (civil beredskap) på medlemsländerna (se faktaruta 1). Det är något annat än det vi i Sverige kallar civilt försvar.

– Det svenska civila försvaret ska utöver att stödja försvarsansträngningarna också ha ett humanitärt uppdrag att skydda och värna den egna befolkningen. Men Natos ”civil prepardness” syftar främst till att stödja Natostyrkornas operationer, säger Peter Bennesved, forskare vid FOI.

Kommer då ett eventuellt Natomedlemskap att förändra det svenska civila försvaret på lång sikt? Det är inte säkert, enligt författarna. Nato ställer visserligen upp ett antal baskrav, så kallade baseline requirements (se faktaruta 2). De är dock att betrakta som en förväntan och ett sätt att uppmärksamma känsliga punkter enligt forskarnas intervjuer i grannländerna. Ett exempel på medlemsländerna självständighet är att Norge och Danmark trots 74 års gemensamt Nato-medlemskap har så pass olika organisationer, enligt FOI:s memo.

– Sådant som geografi, historia och institutionella traditioner tycks vara mer avgörande för hur ett lands civila försvar utvecklas än Nato-medlemskap, säger Peter Bennesved.

Det nordiska perspektivet

En konsekvens av ett eventuellt medlemskap i Nato kan däremot bli att svenskt civilt försvar inte enbart kan planeras utifrån en svensk kontext utan måste lyftas till en nordisk nivå.

Det finns flera potentiella områden för samarbeten mellan staterna, exempelvis inom försörjningsberedskap och befolkningsskyddet.

Men det finns även sådant som komplicerar ett nordiskt samarbete, exempelvis:

• Trots att samtliga nordiska länder använder liknande termer som totalförsvar, civilt försvar och civil beredskap har de olika betydelser och ställning i de nordiska länderna. I strikt mening finns inte heller något civilt försvar kvar i alla länder.
• De olika länderna ser också olika på det civila försvarets strategiska funktion. I Sverige och Finland har civilförsvarsorganisationerna en viktig funktion i förhållande till de säkerhetspolitiska målen och ingår i totalförsvaret, men detta skiljer sig i Danmark och Norge, något som kan påverka graden av intresse för utvecklat samarbete.
• De nordiska länderna har också olika syn på hotbilder och sina allierade, och olika geografiskt fokus. Sverige och Finland har fokus på Östersjöområdet och gränserna österut, medan Norge och Danmark har ett större fokus mot sina allierade västerut.

Svenskt bidrag till Nato

Vad kan då det svenska civila försvaret bidra med till Nato? En hel del, tror Peter Bennesved.

– Dels bidrar det till att stärka Nato avskräckningsförmåga. Det verkar även som om Nato finner det svenska totalförsvarskonceptet intressant. Det kan leda till att Sverige tillsammans med Finland kan bidra med kunskap om samordning av militärt och civilt försvar.

1. Säkerställa politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner. (Continuity of government)
2. Säkerställa viktiga samhällsfunktioner (Continuity of essential services to the population).
3. Säkerställa civilt stöd till militära verksamheter (Civil support to military operations).

Dessa kan enligt FOI:s memo mer ses som rekommendationer än krav.

1. Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
2. Resilient energiförsörjning.
3. Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser.
4. Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
5. Hantering av stora masskadeutfall och hälsokriser.
6. Resilienta civila kommunikationssystem.
7. Resilienta transportsystem.