Ny undersökning av nordiskt samarbete inom krisberedskapen

I en studie gjord vid FOI och isländska Centre for Small State Studies (CSSS) har utvecklingen av det s.k. Haga-samarbetet, ett krisberedskapssamarbete mellan de fem nordiska länderna sedan 2009, undersökts.

Resultaten av studien presenteras nu i en ny rapport ”Nordic Cooperation on Civil Security: The Haga process 2009-2014”, skriven av Alyson Bailes och Carolina Sandö. Rapporten belyser nordisk gränsöverskridande samverkan på samhällssäkerhetsområdet och diskuterar varför nordiska ministrar valde att lyfta dessa frågor till hög politisk nivå.

-Det finns en lång tradition av nordiskt samarbete i en mängd områden som är viktiga för krisberedskapen, exempelvis inom räddningstjänsten. Det nya med Haga-samarbetet är att man på hög politisk nivå försöker ta ett samlat grepp om frågorna. Haga-samarbetet uppkom också i en tid då solidaritet inom Europa diskuterades alltmer. Det första mötet på Haga slott var på svenskt initiativ av den dåvarande svenska försvarsministern Sten Tolgfors. Samarbetet har ett roterande ordförandeskap och de fem länderna turas om att driva Haga-samarbetet framåt. Just nu är det Danmark som innehar ordförandeskapet, säger Carolina Sandö, analytiker vid FOI.

Sedan det första mötet på Haga slott 2009 har årliga möten på ministernivå, följt av möten på arbetsgruppsnivå, undersökt en hel räcka med gemensamma nordiska utmaningar från räddningstjänst till krisinformation och rollen för frivilliga. Ministrarna har strävat efter kostnadseffektiva lösningar för att förena nordiska resurser och skapa ett ”Norden utan gränser” inom krisberedskapsområdet. Men vad har egentligen åstadkommits?

-Det är viktigt att lyfta fram att de nordiska regeringarna har stora ambitioner på området. Målet är ”ett robust Norden utan gränser” – det är mycket långtgående och ändå är det inte många som känner till Haga-samarbetet. Målet ska uppnås bland annat genom att man fördjupar samarbeten inom områden där sårbarheter reduceras och gränshinder tas bort. Man pratar också om kostnadseffektivitet, gemensam kapacitetsuppbyggnad och att få större gemensam kraft i Europa och internationellt. Det här har stor potential, men rapporten visar också på att man inte kommit så långt i förverkligandet av ambitionerna. Det är ändå så att vi tycker att samarbetet förtjänar större uppmärksamhet än det hittills fått. De som arbetar med nordiska krisberedskapsfrågor är inte så förvånade att det sällan får utrymme i exempelvis media, men med den här rapporten vill vi öka kunskapen om nordiskt krisberedskapssamarbete även utanför Norden, säger Carolina Sandö.

Baserat på djuplodande intervjuer med tjänstemän inom regeringskanslier och på myndigheter betonar de två författarna till rapporten att Haga-samarbetet kom helt rätt i tiden, både praktiskt och politiskt, men ställer sig också frågan om samarbetet borde vara mer omfattande och långtgående för att verkligen kunna klara av de faktiska hinder som finns även mellan nära nordiska grannar. Författarna analyserar också de inbördes sambanden mellan Haga och EU-satsningar, nordisk-baltiska och regionala baltiska förhållanden samt arktiskt samarbete relevant för krisberedskapsområdet.

-Det gäller nu att detta inte stannar vid fina ord, utan det måste fram konkreta resultat. Jag tror att det nordiska samarbetet har stora möjligheter att utvecklas under den närmsta tiden, men det är viktigt att det bygger på verkliga behov. När Haga-deklarationen uppdaterades förra året fick arbetet ny fart och det gäller nu att inte dra ner på tempot. Det är också viktigt med kontinuitet och att ordförandeskapsskiftena inte innebär för tvära kast i samarbetet, säger Carolina Sandö.