Övningar stärker krisberedskapen

Övningar stärker krisberedskapen

Att öva är en viktig del i utvecklandet av det svenska krisberedskapssystemet.
Men det gäller också att rätt hantera de kunskaper som en övning genererar för
att bli bättre. FOI har analyserat hur det kan göras bäst.

Samhället blir allt mer komplext. Det får till följd att vi
ser många fler aktörer och driftsformer i krisberedskapssystemet. Så när en
kris uppstår, då kan det innebära att parter som inte har kontakt med varandra till
vardags måste samverka.

Svaret på den utmaningen heter tvärsektoriella övningar, där
aktörer på olika nivåer och med olika uppdrag får öva samverkan.

MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) har ett
uppdrag att utveckla och pröva den svenska förmågan att hantera en kris. I det
arbetet har myndigheten tagit hjälp av FOI med analys av och metodstöd för utveckling
av dessa tvärsektoriella övningar.

– Vi stödjer MSB i arbetet med att ta hand om
erfarenheterna från övningar på ett systematiserat sätt så att de leder till en
förmågeutveckling och en grund att bygga kommande övningar på, säger Jenny
Ingemarsdotter, forskare vid FOI.

I rapporten ”Varför öva tillsammans?” presenterar FOI:s
forskare en processmodell för erfarenhetshantering för att få ut mesta möjliga
av en övning byggd på att:

• insamla övningsresultat

• bearbeta och analysera

• sprida, lära, åtgärda

• inrikta framtida övningar

– Målet är att alla ska veta vad som gick bra och
vad som inte gick bra, så att man vid nästa övning kan fokusera på det som gått
mindre bra för att kunna utveckla förmågan, säger Jenny Ingemarsdotter.

 En utgångspunkt i
rapporten är att övning av förmågor är viktigare än själva scenariot.

– För oavsett kris krävs ett antal förmågor som
samverkan, ledning, kommunikation och informationssamordning. Därför är det
viktigt att kontinuerligt fortsätta öva på till exempel samverkan om samlad lägesuppfattning,
oavsett scenario, säger Jenny Ingemarsdotter.

I rapporten noteras också att samverkan i praktiken är
svårare än i teorin. Många måste ta kontaktvägar de inte är vana vid och det
kan vara svårt att hitta nödvändig information hos andra aktörer. Det kan
komplicera arbetet med att skapa gemensamma tankar kring lägesuppfattning och
konsekvensanalys.

– Därför gäller det att hitta en rollfördelning
som kan fungera i kris. Och övningar är det bästa sättet att lära sig vad som händer
i praktiken.