Pressad rysk ekonomi kan leda till ökad repression

Efter tre år av krig i Ukraina är det tydligt att den ryska ekonomin inte längre klarar att omsätta stimulansen från de stora investeringar regeringen gjort i militären och resten av ekonomin. Det menar Emil Wannheden, analytiker på FOI:s Rysslands- och Eurasienprojekt och författare till rapporten Rysslands ekonomi 2025: Nulägesbild, utmaningar och dilemman.

– Ekonomin är överhettad. Det betyder att även om regeringen spenderar mer pengar så leder det inte till tillväxt utan inflation. Man har nått en gräns för vad ekonomin kan klara av att producera, vilket beror på begränsningar i arbetskraft, teknologi och så vidare, säger Emil Wannheden.

Han har gått igenom ekonomisk statistik från 2021 och framåt i form av ryska originalkällor. Ryska myndigheter samlar in statistik om saker som produktion, tillväxt och arbetslöshet på samma sätt som i Sverige.

Svårbedömda risker

Men det är svårt att veta hur tillförlitlig den ryska statistiken egentligen är. Emil Wannheden har letat efter motsägelser respektive samstämmighet hos de olika källorna, och kommit fram till att siffrorna på det stora hela är tillförlitliga – även om de ska tas med en nypa salt.

Han har även gått igenom analyser av ryska tankesmedjor och av den ryska centralbanken, som använder sig av statistiken för att göra egna analyser.

– Jag har också läst vad andra analytiker och experter i och utanför Ryssland gör för bedömningar av den ryska ekonomin. Utifrån det har jag gjort en samlad bedömning, säger Emil Wannheden.

Hans ena slutsats är att ekonomin är överhettad. Den andra är att det blir allt svårare för den ryska regeringen att få ihop budgeten.

– Förra året tvingades regeringen för första gången höja skatter och dra ner på välfärdsutgifter för att ha råd att fortsätta kriget i Ukraina.

Kommunikationen om det ekonomiska läget är över lag positiv från den ryska ledningen, utan att vara överdrivet skönmålande, enligt Emil Wannheden. Låg arbetslöshet och partnerskap med Kina lyfts fram, samtidigt som det inte hymlas med att det finns problem som inflation.

– Och det skyller man på väst. Det är till viss del sant, att sanktionerna och västs ekonomiska krigföring skapar problem, säger Emil Wannheden.

Utmaningarna för den ryska ekonomin handlar till största delen om olika risker som i sig är svårbedömda, menar Emil Wannheden. Det kan uppstå olika negativa utvecklingar men är svårt att bedöma om det i så fall kommer ske i närtid – eller alls.

– Det är en osäkerhet som den ryska regeringen måste värdera. Den främsta risken handlar om att få ihop statsbudgeten, att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna finansiera den. Utan tillräckliga intäkter så måste man i princip trycka mer pengar, vilket bidrar till inflation.

Rysslands ekonomi har blivit allt mer militariserad som ett resultat av kriget i Ukraina. Försvarsindustrin har fått en central roll och en stor del av ekonomin hänger numera på att staten fortsätter lägga beställningar på försvarsmateriel.

Ryska företag är i allmänhet belånade till hög ränta och risken är att många går i konkurs.

– Det är väldigt dyrt för företagen att finansiera sina lån. Om de går i konkurs så riskerar det att påverka bankerna. Om de får svårt att få tillbaka sina lån blir det problem för dem, säger Emil Wannheden.

Möjlig lösning: Ökad repression

Kapacitetsbegränsningar är en annan utmaning. Att det råder brist på allt från arbetskraft och teknologi till kompetens och insatsvaror i industrin begränsar hur mycket ekonomin kan växa.

Att som analytiker eller forskare kommunicera om utmaningarna i den ryska ekonomin är svårt, eftersom det gäller att varken överskatta eller underskatta dem, enligt Emil Wannheden. Även om utmaningarna är många och stora så tror han att den ryska ledningen kommer klara av att hantera dem på ett eller annat sätt.

– Det kanske kräver mer repression eller högre skatter, något som ger en negativ effekt för befolkningen eller företag i Ryssland. Det hade ledningen förstås gärna velat undvika. Men behövs det så kommer man göra det, säger Emil Wannheden.

Det kan förmodligen pågå en längre period, om än inte i all evighet, menar han.

– Om vi går mot en utveckling som mer och mer baseras på repression, där det finns något slags stabilitet trots att det ekonomiskt går dåligt, så kanske den ryska ledningen nöjer sig med det. Men den vill ju gärna att Ryssland även är ekonomiskt starkt, det finns en ambition att vara en stormakt.

Det här är det främsta ekonomiska dilemmat för Ryssland enligt Emil Wannheden: Ju mer pengar som läggs på kriget i Ukraina nu, desto svagare kommer man sannolikt vara i framtiden.

Svårigheterna är inte så allvarliga att Ryssland i närtid kommer tvingas skala tillbaka insatsen i Ukraina, menar han. Att få väst att lätta på sanktionerna är viktigt för Ryssland eftersom det skulle minska många av de ekonomiska problemen.

– Men det är inte så viktigt för dem att de i nuläget är redo att ge upp sina mål att kontrollera Ukraina.