Rune kartlägger effekt av kemiska vapen i Östersjön

Rune kartlägger effekt av kemiska vapen i Östersjön

I över två har Rune Berglind, forskare på FOI, jobbat i
EU-projektet CHEMSEA. Målet är att kartlägga vilka miljöproblem 50 000 ton kemiska
stridsmedel som dumpats i Östersjön kan ha orsakat. Rune hoppas kunna bidra
till att fakta ersätter tyckande.

Världen var tacksam för att tyskarna valde att inte använda
sina kemiska stridsmedel i andra världskrigets slutskede. Men när kriget var
över fanns över 300 000 ton kemiska vapen kvar. Segrarmakterna beslutade
att dumpa delar av dessa i Östersjön. Så Bornholmsdjupet och Gotlandsdjupet fick
bland annat ta emot 7 027 ton senapsgas, och runt 4 000 ton tårgas, gaser spetsade
med arsenik.

Med dåtidens kunskap var detta den bästa metoden och ofarlig.
Och fortfarande finns inga belagda skador, utöver de hårda klumpar av stelnad
senapsgas som då och då fastnar i fiskares nät eller flyter i land längs
Östersjökusten. Klumpens hårda skal är i sig inte farligt, men bryter man
sönder den hårda ytan kan aktiv senapsgas komma fram, vilket gör att man aldrig
ska röra sådana klumpar.

Dock finns det rapporter om sår på bland annat plattfisk och
torsk. Om dessa har något samband med de dumpade kemvapnen är det ingen som vet
– ännu. Men i februari ska EU-projektet ge besked om växtlighet och djurliv kan
ta skada, vid dumpningsplatserna och i Östersjön i stort. Inom ramen för
projektet har också en kartläggning genomförts av var de kemiska stridsmedlen
finns, och ett informationsmaterial för fiskare och allmänhet tagits fram som
berättar vad man ska göra om man får upp kemiska stridsmedel.

Rune Berglind, biolog vid FOI, har arbetat i projektet
startade 2011. Han hoppas att få vara med om att räta ut ett antal frågetecken,
bland annat genom att studera musslor som levt i korgar nere i Bornholmsdjupet.

– Det finns så många oklarheter och frågor kring dessa
vapen. Det leder i sin tur till att mycket tyckande, där tyckandet till slut
blir ”sanningar”. Så det känns bra att kunna lägga fakta på bordet, säger Rune
Berglind.

Han berättar att vissa delar i projektet varit nog så svåra.

– Inte minst arbetet med att leta kemiska vapen på
Östersjöns botten som Sjöfartsverket genomfört. Östersjön har under så lång tid
varit en soptipp och havet är full av kylskåp, bilar, ammunition och annat
vilket försvårar identifieringen. Dessutom har vi förstått att de hade bråttom
när de dumpade de kemiska vapen. All tyder på att man i bland började dumpa vapnen
så fort man kommit utom synhåll från hamnen, berättar Rune Berglind.

Rune Berglind är uppväxt i Kölsillre i västra Medelpad. Han
utbildade sig vid Göteborgs universitet och är i dag doktor i biologi, närmare
bestämt zoofysiologi. Sedan 1987 har han jobbat som toxikolog vid FOI.

– Är man biolog och jobbar med toxikologi så är
FOI ett mycket bra ställe att jobba på. Jag har aldrig haft tråkigt och har
hela tiden fått lära mig nya saker och utvecklats. Här i Umeå är mer än hälften
av personalen forskarutbildad, vilket skapar en inspirerande miljö, med många
tankar, ifrågasättanden och nya idéer, säger han.

När han blir ombedd att berätta om det roligaste projektet
har han svårt att välja.

– Men det kanske mest minnesvärda är när vi för Försvarsmakten
studerade effekter av den ammunition och de explosivämnen som dumpats i hav och
sjöar de senaste hundra åren, de senaste för bara 40-50 år sedan. När projektet
startade var det nästan jungfrulig mark och vi låg i forskningsfronten. I
projektet tittade vi bland annat på hur giftiga olika ämnen i ammunition och explosivämnen
var, hur dessa ämnen spreds och vilka miljökonsekvenser det kunde få. En sak vi
lärde oss var att de konsekvenser vi såg i labbmiljö såg annorlunda ut i
verkligheten, att miljön i vissa fall tar hand om föroreningarna.

Under Runes 26 år vid FOI har myndigheten varit framgångsrik
inom CBRN-området, där han jobbar.

– Detta trots att vi inte publicerar våra arbeten i
vetenskapliga tidskrifter i den omfattning vi skulle kunna göra, eftersom vi i stor
utsträckning bedriver uppdragsforskning. Men när vi publiceras får vi ofta stor
uppmärksamhet.

Själv vill han gärna forska vidare med multivariabla
exponeringssituationer.

– Det handlar om att kartlägga exempelvis
deponiavfall eller utsläpp från explosivämnesindustri och se hur toxiska
effekter varierar beroende på sammansättningen av olika föroreningar, och att
undersöka hur olika ämnen, till exempel tungmetaller, samverkar i sin toxiska
effekt på växter och djur.

Namn: Rune Berglind

Position: Laborator vid FOI CBRN-skydd och säkerhet.

Ålder: Känner mig väldigt ung för att vara 61 år

Dold talang: Tycker om att fotografera, gärna företeelser i naturen. Ska ha en utställning i
biblioteket i min hemort Nordmaling.