Rysslands konfrontation med Väst blir lång­varig

FOI har sedan länge ett Rysslands- och Eurasienprojekt (RUFS) som studerar rysk militär förmåga och utvecklingen inom politik, ekonomi och samhälle i Ryssland samt utvecklingen i Rysslands närområde. Experterna från RUFS har nu skrivit antologin Russia’s War Against Ukraine and the West: The First Year.

– Rysslands utökade krig i Ukraina är en vändpunkt för den globala säkerheten i ett långsiktigt perspektiv. Antologin är ett försök att identifiera de viktigaste politiska, ekonomiska, och militära konsekvenserna av det utökade kriget. Fokus ligger på konsekvenserna för Ryssland, dess grannländer och internationell säkerhet, säger Maria Engqvist, analytiker på FOI och den ena av redaktörerna för antologin.

Experterna gör tre huvudsakliga observationer i antologin. Att det inte är Ukrainas politiska utveckling som är anledningen bakom Rysslands försök till fullskalig invasion är den första.

– Det har mera med den ryska politiska ledningens uppfattning om Ryssland som stormakt. En annan observation är att det finns en risk att kriget eskalerar. Hittills har kriget utkämpats under premisserna att kärnvapen inte används och att en direkt konfrontation mellan Nato och Ryssland ska undvikas. Om dessa premisser ifrågasätts ökar risken för eskalering. Till sist - oavsett hur kriget i Ukraina utvecklas, kommer Rysslands konfrontation med Väst att bli långvarig, säger Emil Wannheden, analytiker på FOI och den andra av redaktörerna för antologin.

Ryssland förbereder en långvarig konfrontation med Väst

Under krigets första år beräknas mellan 50 000 och 100 000 ryska soldater ha stupat eller sårats. Materielförlusterna är stora och den ryska försvarsindustrin måste fokusera på att producera ammunition. Det är dock inget som får den ryska ledningen att ens överväga att avsluta kriget.

– Om inget väldigt radikalt inträffar kommer den ryska ledningen, med eller utan Putin, att fortsätta konfrontationen med Väst, ytterst med militära medel, som vi har sett i Ukraina. Ryssland ser sig som en stormakt med särskilda rättigheter och en inflytelsesfär som de ska bestämma över, säger Maria Engqvist.

Hon lägger till att Rysslands ledare understryker att kriget är riktat mot Väst som de menar vill krossa Ryssland som nation. Men genom att hävda att kriget är riktat mot västerländska ideal och inflytande kan de inte heller formulera vad som skulle kunna betraktas som en seger.

Ekonomin har tagit skada av kriget och de efterföljande sanktionerna.

– Men Ryssland står inte inför en ekonomisk kollaps, och landet befinner sig inte i en krigsekonomi även om det rör sig åt det hållet. Det handlar snarare om att försöka hantera följderna av sanktionerna, och hålla budgeten i balans. Handeln med främst Kina och faktumet att många länder fortfarande köper rysk gas samt olja ger nödvändiga inkomster. Att levnadsstandarden för vanliga medborgare sjunker är inget som påverkar finansieringen av kriget, säger Emil Wannheden.

En direktkonflikt mellan Nato och Ryssland skulle få stora konsekvenser

Enligt antologin finns det i nuläget inget som pekar på att Ryssland planerar att använda kärnvapen eller attackera något annat land. Men det kan förändras.

– Så länge som kriget pågår verkar det som om Ryssland kan hantera en större markoperation i taget. Dock är de ryska kärnvapenstyrkorna intakta, liksom stora delar av flottan samt flygvapnet. I och med att Rysslands markstridskrafter är hårt stukade, så ökar kärnvapnens betydelse, säger Maria Engqvist.

Rysslands grannar söker nya allierade

Efter Sovjetunionens fall har Ryssland haft stort inflytande över de flesta av de tidigare Sovjetrepublikerna. Belarus är i dag fortfarande en allierad till Ryssland. Länder som Kazakstan, Moldavien och Turkmenistan börjar det dock ompröva sina relationer till Ryssland.

– De har börjat söka sig mot EU eller länder som Kina, Iran och Turkiet. Vilka konsekvenser det leder till på sikt återstår att se, säger Emil Wannheden.