Sensorerna som uppfattar hoten

Sensorerna som uppfattar hoten

Runt en militärcamp nära ett tättbebyggt område rör sig ständigt människor. FOI:s forskare
har därför skapat ett multisensorsystem som ska kunna uppfatta hot genom att identifiera
ovanliga rörelsemönster bland enskilda personer och grupper.

Tekniken bygger på att ett antal sensorer registrerar mänskliga rörelsemönster, som
tolkas i ett signalbehandlingssystem. När mönstren avviker från de förväntade slår
systemet larm.

Det kan exempelvis röra sig om att en eller flera människor rör sig snabbare eller i
en annan riktning i en folksamling, vilket kan betyda att något otillbörligt är
på gång. Eller att en grupp uppehåller sig bredvid en väg, vilket skulle kunna
indikera att en vägbomb läggs ut.

– Om man vet vad man är ute efter så är det inte så svårt, ett slagsmål
omvandlas till kända algoritmer. Svårare är det när systemen ska avläsa vad en
förtätning av människor innebär eller läsa av hur grupper uppstår eller
splittras, berättar Maria Andersson, förste forskare vid FOI.

En viktig del i denna forskning handlar om att optimera kombinationer av sensorer
och deras placering.

– Alla sensorer har för- och nackdelar. En visuell sensor är bra på
dagen, men inte på natten. En infraröd sensor är bra när det är mörkt, men inte
när det är för varmt. En akustisk sensor tar upp allt ljud och kan inte
skymmas, men ljuden kan vara svåra utskilja.

Maria Andersson berättar om hur systemet nu utvecklats så att det hittar grupper som
förflyttar sig, och känner igen enskilda människors förelsemönster och hur de
relaterar till varandra. Målet är att skapa en demo av systemet under 2014,
vars testresultat sedan kan kommersialiseras av partners inom industrin.

– Vi vill i framtiden utveckla detektionsbiten så att systemet kan följa
enskilda individer i en folkmassa. Det är svårt, bland annat eftersom människor
skymmer varandra. Därför gäller det för oss att skapa metoder som kan hitta
stabila särdrag.

Ju närmare personlig identifiering systemet kommer, desto viktigare blir
integritetsfrågorna.

– Den frågan arbetar vi med i olika EU-projekt. Så länge
vi detekterar för att se om något ovanligt händer är mindre känsligt. Om enskilda
individer följs så kan vi spara informationen i systemet under en tid utifall
något händer, men sedan radera den. Vi tittar även på möjligheten att hitta
former av detektion som inte identifierar mänskliga särdrag, utan kanske färg
på kläder eller annat, säger Maria Andersson.