Svåra risker kan mätas med FOI:s metoder

Svåra risker kan mätas med FOI:s metoder

Det finns risker vars sannolikhet och konsekvenser inte kan
mätas med traditionella verktyg. FOI arbetar för att skapa metoder som ska hjälpa
samhället att bättre värdera dessa komplexa problem.

Vid beräkning av ”normala” risker som trafikolyckor eller
andra vardagsrisker finns säkra arbetsmetoder, byggda på statistiska sannolikhetsbedömningar
och omfattande data om dess konsekvenser. Andra risker är betydligt svårare att
beräkna. Vilka risker innebär klimatförändringen, förlust av biologisk mångfald
eller social oro? Här finns en mängd komplikationer. En är tidsfaktorn, att det
är långt mellan händelse och konsekvens, vilket klimatförändringen och många
hälsorelaterade risker är exempel på. En annan komplikation är svårigheten att
se vilken spridning en olycka kan få.

– Fukushima är ett bra exempel. Där ledde en
jordbävning till en tsunami som ledde till en kärnkraftsolycka som gav
radioaktivt utsläpp, säger Malin Mobjörk, forskningsledare vid FOI.

Ibland upptäcks risker först efterhand eftersom det saknats
relevant kunskap. Rökning är en sådan risk. I början fanns ingen kunskap dess
negativa effekter.

Avsaknad av säkerställd vetenskap och sociopolitiska
faktorer som normer i samhället och individuella variationer kring vilka risker
som kan accepteras komplicerar ytterligare bedömningen.

Därför handlar krisberedskapen inom detta komplexa område
mycket om en mental beredskap och om att identifiera de luckor som finns i
samhällets krisberedskap.

– Som att inse och medvetandegöra begränsningar i
vår riskperceptionsförmåga. Ett sätt att göra det är att låta fler åsikter och
förmågor få komma till tals. I dag görs ofta expertdömningar av en homogen
grupp människor och vi borde tänka bredare socialt, i genus och i yrkesgrupper,
säger Malin Mobjörk.

Till vissa delar handlar det också att forskarsamhället har
svårt att hantera dessa frågor.

– Det finns ett spänningsförhållande där samhället
förväntar sig att få säker kunskap från forskningen, men det kan vara svårt att
prestera när det handlar om framtida risker och dess konsekvenser. Samhället
har också svårt att ta emot resultaten av forskning inom komplexa områden.
Klimatforskningen är bra ett exempel, för trots att det finns en mängd
potentiella risker får inte den försiktighetsprincip som annars gäller
genomslag i det politiska beslutsfattandet, säger Malin Mobjörk.

I rapporten ”Om indirekta, komplexa och oönskade händelser – att analysera risker med stor
osäkerhet” har FOI bidraget till kunskap inom området. Rapporten skapades
för att ingå som en del i MSB:s arbete med att vidareutveckla den metod som
ligger till grund för den nationella riskbedömning som årligen lämnas till EU.

– Men den är också relevant för MSB:s arbete med
långsiktig riskanalys, säger Malin Mobjörk.

Läs rapporten via länk här till höger.