Svensk säkerhet hotas av klimat­förändringarna

Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för Sverige och omvärlden. En analytiker på FOI har kartlagt framtida risker och konsekvenser för svensk säkerhet.

Vi behöver bara titta på årets sommar med både torka och skyfall för att få en bild av framtiden.

– Enligt min förståelse är det vad vi har att vänta oss, dock mer och värre, säger Henrik Persson, biträdande analytiker som skrivit FOI-memot Klimatförändringar och svensk säkerhet.

Enligt memot är Parisavtalets 1,5 graders temperaturhöjning inte längre realistiskt med de åtgärder som tagits och planeras. Nuvarande utveckling pekar istället mot en höjning med åtminstone 2—4 grader, vilket en amerikansk hotbildsanalys graderar som en global säkerhetsrisk i spannet mycket stor till katastrofal.

Indirekta effekter allvarligast

Sverige kommer troligen enligt memot att i stort kunna hantera de direkta följderna som extremt väder, vattenbrist och påverkan på jordbruket innebär. Desto större blir de indirekta effekterna, skapade av vad som händer i andra delar av världen.

– Vi blir påverkade av politiska och ekonomiska konsekvenser i omvärlden, exempelvis storskalig missväxt och livsmedelsbrist som kan leda till svält, ökad migration och göra det svårare samt dyrare för oss att importera, säger Henrik Persson.

Europa, och inte minst EU, står inför flera politiska utmaningar, enligt memot.

– Vi ser redan nu hur södra Europa drabbas hårdare av torka och extremt väder än norra Europa, vilket påverkar oss ekonomisk. Men också politiskt, exempelvis hur EU hanterar att vissa stater får ett större behov av stöd. Är vi i norr beredda att stötta södra Europa? Risken ökar troligen även för nya flyktingkriser, frågan är då om EU klarar att gemensamt fördela ansvar och kostnader för det. Även inom länder blir grupper utsatta i olika grad, vilket kan leda till politiska och sociala spänningar, säger Henrik Persson.

Värmen tvingar fram flytt

Utanför Europa väntar ännu större utmaningar.

– Runt ekvatorn bor runt tre miljarder människor. Det finns klimatmodeller som pekar på att vi där runt år 2070 får se årsmedeltemperaturer vi i dag bara ser i Sahara. Det blir svårt att leva där, möjligen kan det gå med stor användning av klimatkontrollerade boenden. Men många måste flytta, säger Henrik Persson.

Ryssland är ett annat exempel. Den ryska ledningen har lyft möjligheten till transporter i ett isfritt Arktis och jordbruk längre norrut i landet som goda effekter av klimatförändringarna. Men talat mindre om negativa effekter, enligt FOI-memot.

– Inte minst att 60 procent av Rysslands yta har permafrost som kommer att smälta över tid, någon som redan har lett till stora problem för fastigheter och infrastruktur. Det stämmer inte heller att Ryssland kan odla längre norrut, däremot väntar mindre skördar i söder. Omställningen mot ett fossilfritt samhälle drabbar Ryssland hårt, då ekonomin är helt beroende av försäljning av fossila bränslen, säger Henrik Persson.

Konsekvenser för försvaret

Memot tittar också på effekter för den svenska Försvarsmakten och pekar på hur klimatförändringarna kommer att påverka den säkerhetspolitiska omvärlden. Dels kan det, precis som inom EU, skapas spänningar inom Nato. Dels kan förhållandet till Ryssland förändras. Klimatförändringarna förändrar även de enskilda soldaternas vardag.

– De måste lära sig att hantera högre temperaturer i anläggningar, fordon och byggnader. Kanske får Försvarsmakten ställa in övningar på sommaren när det är för varmt för soldaterna och brandrisken är för stor. Försvaret, inte minst hemvärnet, kan också i större utsträckning komma att användas för katastrofhjälp, säger Henrik Persson.

Det finns förstås företeelser som är hoppfulla, enligt memot.

– Det händer väldigt mycket kring förnybara energikällor som sol och vind, där finns en stor potential. Samma sak med elektrifieringen. Att allt fler blir medvetna om vad som sker är också hoppfullt. Åtgärder som tagits på grund av pandemin och kriget i Ukraina visar också vad som kan göras om det finns politisk vilja, pandemin visade inte minst vad man kan åstadkomma om man kraftsamlar, säger Henrik Persson.

Läs memot