Syntetiska opioider kan vara lika giftiga som kemiska strids­medel

Ämnen skapade för att vara läkemedel eller likna läkemedel kan vara ett hot som liknar kemiska stridsmedel. FOI har tillsammans med internationella partners utforskat riskerna. Jobbet har gjorts på uppdrag av Försvarsdepartementet.

Uppdraget har genomförts för att bredda FOI:s och därmed Sveriges kunskaper om läkemedelsliknande ämnen utanför de traditionella kemiska stridsmedlen. I en första studie har syntetiska opioider, framförallt fentanylsubstanser, undersökts av FOI för att förstå dess effekter på kroppen och vilka skyddsåtgärder som behövs.

Syntetiska opioider används som smärtlindrande och sövande läkemedel i sjukvård och veterinärmedicin. I för stora doser kan substanserna ge livshotande andningsförlamning – och vissa varianter av syntetiska opioider har i studier visat sig vara minst lika dödliga som kemiska stridsmedel. Men substanserna är inte listade i Kemvapenkonventionen och är tillåtna att användas som kravallbekämpningsmedel. Men ett generellt förbud är under diskussion i OPCW, organisationen som övervakar efterlevnaden av Kemvapenkonventionen.

130 döda i gisslan

Effekten av syntetiska opioider blev tydlig när de användes av ryska säkerhetsstyrkor för att oskadliggöra tjetjenska terrorister vid gisslandramat på Dubrovkateatern i Moskva 2002. Det slutade med att 130 personer i gisslan dog av förgiftningen.

I Sverige har polis och räddningspersonal som kommit i kontakt med fentanylsubstanser vid beslag av narkotiska preparat känt sig påverkade och känt oro för skadlig exponering. Det har skapat misstankar om att ämnena tar sig in i kroppen via huden.

FOI valde att söka mer kunskap om syntetiska opioider genom internationellt samarbete.

– Om man ska utreda en ämnesgrupp, finns inte ekonomi att göra alla studier var för sig. Därför deltar vi i internationella forum där vi byter kunskap, med partners i bland annat Storbritannien och USA, säger Lina Thors, forskare vid FOI.

Två viktiga bidrag från FOI till det internationella arbetet var utvärdera motmedel och att bedöma hudkontaktrisken med hjälp av FOI:s unika hudpenetrationsmodell, där hud från människa används.

– När det gäller hudpenetration visade det sig att fentanyl i lägre omfattning tar sig in via huden än vad som befarats. Det innebär att det inte krävs särskilda skyddsåtgärder som kraftigare handskar för att hantera ämnet, säger Lina Thors.

Motmedel finns

När det gäller motmedel mot fentanylförgiftning finns verkningsfulla ämnen.

– I första hand naloxon, ett läkemedel framtaget för att häva överdoser av opioder. Men problemet med fentanylsubstanser är att det kan verka längre i kroppen än naloxon, därför har vi tittat på det långtidsverkande naltrexon. När det gäller fentanyl på huden är tvål och vatten den bästa saneringsmetoden, säger Lina Thors.

Kunskaper från studien används nu bland annat i utbildningar för polisen och sjukvården. FOI fortsätter också sin forskning inom området för att ytterligare bredda kunskaperna om gruppen opioder. I framtiden kan även andra läkemedelsliknande ämnesklasser vara aktuella att studera.

Mätning av utsläpp (faktaruta)

FOI har i rapporten Fluorescence and Raman measurements on different synthetic opioids studerat läkemedelsliknande ämnens signaturer med spektroskopiska mätmetoder. Detta för att snabbt kunna indikera och varna att det potentiellt skett ett utsläpp av dessa ämnen. Ett manuskript förbereds nu för publicering i vetenskaplig tidskrift.