Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Ukrainas strategiska kommunikation under förändring

Det kan inte ersätta militär kraft, men strategisk kommunikation är en kritisk faktor i Ukrainas försvarskrig mot Ryssland. Vad kan övriga länder lära sig av Ukraina? Det har forskare på FOI undersökt.

Strategisk kommunikation är kommunikation som drivs medvetet av exempelvis en organisation för att uppnå långsiktiga mål. I Ukraina använder landets regering, civilsamhället, militär och myndigheter strategisk kommunikation till nationens överlevnad.

I rapporten All Eyes on Ukraine – Strategic Communication in the Russo-Ukrainian War, 2023–2024 har FOI-forskarna Per-Erik Nilsson och Kristina Hellström undersökt hur Ukraina har använt offentlig diplomati, offentliga angelägenheter (public affairs) och psykologiska operationer för att uppnå sina mål. Särskild fokus har legat på de utmaningar och erfarenheter som ukrainska aktörer inom strategisk kommunikation har mött.

– Ukrainas strategiska kommunikation har gått igenom flera faser. Under det extrema tryck som fanns i början var det som om hela Ukraina talade med en röst även om de som låg bakom kom från alla delar av samhället med minimal samordning. Mycket improvisation, nya idéer och experimentlusta, säger Per-Erik Nilsson.

Rapporten är skriven på uppdrag av Försvarsmakten och baseras huvudsakligen på intervjuer genomförda av Per-Erik Nilsson på plats i Kiev under oktober 2024. Totalt intervjuade han 18 högt uppsatta personer inom bland annat Ukrainas försvarsmakt, försvarsdepartement, organisationer för faktagranskare och nyhetsmedier.

Formalisering kan ge problem

I dag försöker Ukraina att göra den strategiska kommunikationen mera strömlinjeformad och formalisera mandaten mellan de inblandade.

– Då kan det uppstå spänningar mellan olika organisationer och maktkamper. För strategisk kommunikation under ett krig är oundvikligen en politisk fråga. Vem har mandat att representera nationen? Därför gäller det för Ukraina inte glömma bort till exempel civilsamhället när de tar fram regler om vem som gör vad, säger Per-Erik Nilsson.

Ingenjörsmässigt inriktad förståelse missar målet

Så vilka lärdomar kan demokratiska länder dra från Ukraina?

– Att den mänskliga komplexiteten i informationspåverkan och opinionsbildning är stor. Därför går det inte att säga att åtgärd X alltid leder till resultat Y. Dessutom kommer förändringarna i informationsmiljön till följd av teknisk utveckling, algoritmer och medielogik bara snabbare och snabbare. Det gäller att inte ha en för teknisk syn på strategisk kommunikation helt enkelt, säger Per-Erik Nilsson.

Här följer några andra slutsatser:

  • Mycket data är inte samma sak som att ha bra koll. Det krävs en robust analytisk kapacitet för att kunna dra slutsatser ur den enorma datamängd som finns i dagens värld.
  • Mediesamhället blir bara mera och mera diverserat. Att behålla global uppmärksamhet är svårt. Det gäller att föra fram sina budskap och sänka motståndarens i till exempel sociala medier på ett trovärdigt och uthålligt sätt.
  • Samtidigt som teknikutvecklingen rusar på verkar grundläggande sociala, politiska, kulturella och psykologiska faktorer förbli relativt stabila. Till exempel att ett lands ledare utses i fria val och inte av ett invaderande grannland. Det är viktigt att ha med sig när du kommunicerar med omvärlden.

Ämnen

Kontakter