USA starkast men Kina knappar in

Den första DEO gavs ut år 2016 och mätte i första hand militära utgifter. När det år 2023 är dags för den fjärde upplagan har DEO utvecklats till en studie som bedömer stormakters militära styrka även utifrån ekonomiska resurser, vapenmängd och vapenkvalitet. Rapporten gör också en bedömning av trender fram till år 2030. Beställare är Försvarsdepartementet. Data kommer främst från SIPRI, IISS och IMF*.

Rapporten fokuserar på fem stormakter/regioner. I dess inledning lyfts tydliga trender fram, som att:

• USA har ett betydande militärt övertag, och kommer att ha det även efter år 2030, men...
• Kina har fyrdubblat sina militärutgifter sedan år 2000 och kommer sannolikt att minska gapet till USA fram till år 2030.
• Ryssland har lagt stora resurser på sitt försvar, men ådragit sig stora förluster under invasionen av Ukraina. Dessa förluster måste ersättas, samtidigt som Ryssland står under sanktioner.
• Indien har kraftigt ökat sina försvarsutgifter och har numera världens fjärde största.
• Västeuropa ökar sina militära utgifter och ökar sin militära styrka till 2030.

Ökade försvarsutgifter

Rapporten kan berätta att världen år 2022 lade ut runt 2 449 miljarder amerikanska dollar (USD) i militära utgifter. Trots pågående krig i Europa visar DEO att rivaliteten mellan USA och Kina dominerar den globala maktbalansen. Militära utgifter i miljarder USD för 2022 tydliggör denna bild.

• USA: 877.
• Kina: 292.
• Ryssland: 86.
• Indien: 81.
• E4 (Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien): 211.

Rapporten beskriver också framväxten av en mer multipolär värld. USA och övriga Nato-länder stod för två tredjedelar av världens militärutgifter år 2000, men endast runt hälften 2022.

– Det beror inte så mycket på att västländerna minskat sina utgifter utan mer på att andra länder, främst Kina, har ökat sina. Men fortfarande satsar USA tre gånger mer än Kina på försvaret, säger försvarsekonom Per Olsson som ligger bakom rapporten.

När det kommer till ekonomisk styrka är västländerna fortfarande ledande. Men rapporten förutser att Kina kommer att ha världens största ekonomi runt år 2030.

– Jag kan ha fel om det exakta skiftet, då vi ser att Kinas tillväxt mattas av. Men rapportens budskap är att världsekonomin kommer att domineras av två nästan jämstora rivaler, säger Per Olsson.

Bättre, men färre och dyrare vapen

När DEO räknar antalet vapen så är den globala trenden att de blir färre, men dyrare och bättre. Samtliga stormakters beväpning har ökat kvalitet på bekostnad av kvantitet.

– Det finns dock undantag, framför allt den kinesiska flottan. Den har blivit både bättre och större och har nu fler fartyg än den amerikanska. Samtidigt är de amerikanska fartygen i genomsnitt tre gånger större än de kinesiska. Även Indien har ökat storleken på sin flotta, påpekar Per Olsson.

Trender och fokus

Några andra observationer DEO bjuder på är att:

• USA och Västeuropa, som under många år ägnat sig åt internationella insatser där tung utrustning prioriterats ned, nu svänger tillbaka. USA satsar på att kunna möta främst Kina, men även Ryssland, med avancerade robotar och obemannade vapensystem.
• Rysslands konventionella styrka har minskat betydligt, men detta gör inte landet nödvändigtvis mindre farligt. Ryssland verkar villigt att ta stora militära förluster och har alltjämt världens största kärnvapenarsenal.
• Att de västeuropeiska länderna rustar upp på samma sätt som Sverige, som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina. Och att Natos i särklass starkaste medlem USA fortsätter att satsa på sitt försvar.

* SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute
IISS = International Institute for Strategic Studies
IMF = International Monetary Fund