Hotet från smutsiga bomber

FOI har analyserat hotet från smutsiga bomber – radioaktivt material som exempelvis sprids med hjälp av vanligt explosivämne. Analysen visar att det är möjligt för en tänkt förövare att få tag på radioaktivt material i Sverige. Ämnet är mycket aktuellt i och med att Dhiren Barot i Storbritannien i dagarna dömts till minst 40 års fängelse för att ha planerat ett attentat med en smutsig bomb. Hotet från smutsiga bomber, det vill säga radioaktivt material som exempelvis sprids med vanligt explosivämne, är något som uppmärksammats mycket och nu senast i Storbritannien. Orsaken är framförallt oron för terrordåd med denna typ av material. Eftersom problemet med och de konsekvenser smutsiga bomber skulle orsaka inte analyserats tillräckligt ingående för svensk räkning har FOI på uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten producerat en rapport i ämnet. Rapporten värderar tillgängligheten och hanterbarheten av strålkällor. Denna visar att det är möjligt för en tänkt förövare att få tag på och föra in radioaktivt material i Sverige. Däremot är möjligheterna att få tag på starka strålkällor, som kan ge människor akuta strålskador, starkt begränsade. - Om förövaren får tag i en stark källa beror möjligheten att skapa en effektiv utsprängning på förövarens vilja att utsätta sig för strålningsrisker, säger Agneta Hånell Plamboeck, forskare vid FOI och medförfattare till rapporten. - Vi delar därför i rapporten in förövare i tre kategorier beroende på viljan att utsätta sig själv för strålning. Kategori ett begränsar sig till att hantera strålkällor med strålskydd medan kategori två är villiga att utsätta sig för större strålningsrisker. Kategori tre kallas självmordsgruppen, som inte har några hinder för att utsätta sig för de allra starkaste källorna eller de fasansfulla konsekvenser detta kan få för förövaren, fortsätter Agneta. Rapporten konstaterar att effekterna av en smutsig bomb kan bli stora och ge höga stråldoser vid användandet av starka strålkällor, men även vid låga stråldoser kan effekterna bli stora. Sena, slumpvisa effekter kan drabba ett större antal personer, till exempel i form av förhöjd cancerfrekvens. Detta kan leda till krav på sanering och ekonomiska följder för verksamhet i området utöver den stora psykologiska verkan. Studien från FOI är en teknisk analys som möjliggör jämförelser av hur stråldoser kan variera vid olika exponeringsvägar och för olika nuklider. Rapporten riktar sig främst till personer som arbetar med krisberedskap. Läs rapporten i sin helhet på http://www2.foi.se/rapp/foir1973.pdf För mer information, kontakta: Agneta Hånell Plamboeck, forskare FOI, 090-10 6734, agneta.plamboeck@foi.se Anna Kristiansson, presskontakt, 08-55 50 3155, anna.kristiansson@foi.se