Fontana besöker Grekland, dag 5: Nutria

Den femte dagen var också den längsta. Efter Bouzouki-kvällen var det många trötta människor som tog chansen att återhämta lite styrka när vi nu skulle resa till vår olivoljeleverantör Nutria. Bussresan tog 3 timmar och när vi väl var framme i Agios Konstantinos där Nutria ligger var vi både utvilade och nyfikna.

Vi hade hört om företagets moderna anläggningar men själva aldrig sett dem med egna ögon. Nu delades vi återigen in i två grupper och fick en grundlig genomgång av hur olivoljan pressas, filtreras, tappas och transporteras.

Nutria har under de senaste 10 åren satsat mycket pengar på att modernisera och effektivisera sin fabrik. Där stora delar av produktionen tidigare genomfördes för hand är det idag automatiserat. Vid särskilt kritiska kontrollpunkter står dock alltid erfaren personal och ser till att allting genomförs enligt de högt ställda kraven.

Nutria har två separata och avskilda delar, en för olivpressning och en för tappning och paketering. I mitten av november, då oliverna i Grekland har absolut högst kvalitet, pressas oliverna omedelbart efter skörden vilket ger en minimal syrahalt i oljan. Det som bland annat karaktäriserar en extra jungfruolivolja är att syrahalten inte överstiger 0,8%. I Nutrias egna olja är syrahalten ännu lägre än så, under 0,4%, och smaken är fantastisk. Själva påstår Nutria gärna att den har bästa olivoljan i Grekland, och även om det är en ytterst subjektiv och partiskt bedömning så tvivlar vi inte på deras ord.

Efter rundvandringen bland Nutrias olivoljeproduktion och ett kort stopp för att fotografera oss vid en av deras vackra olivlundar blev vi bjudna på lunch på en fantastisk servering precis vid havet. Även här erbjöds vi ett stort utbud av grekiska godsaker - tzatziki, auberginröra, grillat kött, sallader och friterade grönsaker. Efter maten serverades vi en god efterrätt: grekisk yoghurt med pumpamarmelad. Kombinationen låter kanske märklig men var förvånansvärt välsmakande.

Efter maten for vi till Aten.

Aten är en stor stad, något mer befolkad än Stockholm men betydligt mer kompakt. Trafiken är livlig och det gäller att se upp när man korsar gatorna. I Aten stannar bilarna inte för något.

Mitt i centrum, på Stadiou Street (som också var skådeplatsen för den senaste tidens oroligheter) låg vår sista anhalt. Esperia Palace var hotellet där vi skulle sova vår sista natt i Grekland. Men innan dagen var över hann många av oss uppleva den magiska - men något smutsiga - huvudstaden och dess sevärdheter. Några begav sig till Akropolis, det berömda gamla templet, och andra satte av mot stadens innersta - Plaka, Aerides och Monastiraki - för att shoppa. Tyvärr är nästan allting stängt på söndagar så de större inköpen fick vänta till morgonen därpå. Dagen då vi skulle åka hem.