I ensamhet eller tända ett ljus – så minns svenskarna helst sina döda

Att ta farväl är en av livets största händelser där traditioner och ritualer länge har hjälpt till att ge sorgen en plats. Under allhelgonahelgen blir detta särskilt tydligt, när ljusen tänds och minnena får ta plats. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar dock att sättet vi minns på skiljer sig åt – för de flesta sker minnet i stillhet medan andra söker tröst i gemenskap eller små ritualer.

Hur man sörjer någon man förlorat är djupt individuellt. Men länge har gemensamma traditioner haft stor betydelse för att skapa rum för sorgen och minnet. Men, en ny Sifo-undersökning visar att mer än varannan svensk helst sörjer i stillhet, för sig själva (59 procent). Det är också vanligt att man tittar på gamla foton eller videor (31 procent) eller tänder ett ljus (29 procent).

- Att så många väljer att minnas i stillhet visar att behovet av eftertanke och egna ritualer är starkt. När vi tar en stund för oss själva, tänder ljus eller tittar på gamla bilder kan det hjälpa till att minnas och skapa mening. För många kan det vara värdefullt att få sörja i stillhet, men när ensamheten ökar i samhället blir gemensamma traditioner och ritualer ännu viktigare. Allhelgonahelgen är ett sådant tillfälle där vi kan samlas, dela minnen och tända ljus, en påminnelse om att sorgen inte behöver bäras ensam, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör på Fonus.

Samtidigt är det tydligt att gemenskap är viktigt för många i sorgebearbetningen. Många väljer att prata med familj och vänner (44 procent) för att minnas och sörja någon de förlorat, något som är vanligare bland kvinnor (49 procent) än män (40 procent).

- Att sörja är, såklart, högst personligt. Men mönstret är tydligt, alla behöver ett sätt att låta sorgen få ta plats. För vissa är det stillheten, för andra samtalen eller platsen vid en grav. Men just gemenskapen tror jag ofta blir ofta avgörande, och det är därför allhelgonahelgen är så uppskattad. Det ser man inte minst i vår ljuständning som har blivit ett sätt för människor att mötas i ett gemensamt minne. Ibland på kyrkogården, ibland digitalt, och ibland i hemmet. Det visar att viljan att minnas tillsammans finns kvar, även när formerna för avsked förändras, säger Conny.

Så minns svenskarna helst

1. Jag tänker på personen i stillhet, för mig själv (59 procent)
2. Jag pratar med familj och vänner (44 procent)
3. Jag går till gravplats/minneslund (36 procent)
4. Jag tittar på gamla foton eller videor (31 procent)
5. Jag tänder ett ljus (29 procent)
6. Jag hedrar minnet genom en tradition eller ritual (exempelvis årsdag) (10 procent)
7. Jag lyssnar på musik som påminner mig om personen (9 procent)

Baserad på frågan: Vilka av nedanstående alternativ passar bäst in på hur du helst minns och sörjer någon du saknar som dött? (flervalsfråga)

Om ljuständningen
Varje år hjälper Fonus människor som inte själva kan att tända ljus på kyrkogårdar över hela Sverige under allhelgona. Initiativet har blivit mycket uppskattat, och förra året fick Fonus möjlighet att tända nästan 30 000 ljus. I år går det att beställa fysisk ljuständning på 969 av ca 3100 kyrkogårdar i Sverige på Fonus hemsida eller genom ett lokalt Fonus kontor mellan den 6 och 28 oktober.

För att ge fler en möjlighet att hedra och minnas sina nära och kära har Fonus också tagit fram en interaktiv världskarta för digital ljuständning där personer själva kan tända digitala ljus för nära och kära. Ljusen är tända två veckor efter allhelgona, till den 16 november. Här kan man tända ett digitalt ljus mellan den 6 oktober och 16 november.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Verian i SIFO-panelen på uppdrag av Fonus. 1001 respondenter i åldrarna 18-84 år svarade på undersökningen mellan den 4:e och 8:e september 2025.