Minnet av en person som gått bort lever vidare på många sätt – genom berättelser, traditioner och minnesfyllda föremål. En Sifo-undersökning från Fonus visar att en stor majoritet av svenskarna vill spara minnessaker från anhöriga – fotografier toppar listan, tätt följt av vardagliga föremål som en kaffekopp.
När någon dör förändras livet för de som blir kvar. Samtidigt uppstår ofta ett behov
Vad händer egentligen efter döden? Blir allt svart, eller fortsätter det på ett sätt vi inte kan förklara? En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att svenskarnas föreställningar skiljer sig åt. Män tror oftare att det bara tar slut medan fler kvinnor tror att något väntar efter döden.
Det vi inte hinner eller vågar säga kan ibland väga tyngre än det som faktiskt blir sagt. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att varannan svensk ångrar något de aldrig hann säga till en närstående innan personen gick bort.
Hur pratar man egentligen med barn om döden – och bör man ens göra det? I en tid då omvärlden präglas av oro och osäkerhet blir frågorna om liv och död svåra att undvika. Men för många vuxna är samtalet laddat. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att nära en halv miljon svenskar helst undviker att prata med barn om sorg och döden.
Att ta farväl är en av livets största händelser där traditioner och ritualer länge har hjälpt till att ge sorgen en plats. Under allhelgonahelgen blir detta särskilt tydligt, när ljusen tänds och minnena får ta plats. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar dock att sättet vi minns på skiljer sig åt – för de flesta sker minnet i stillhet medan andra söker tröst i gemenskap eller små ritualer.
Allhelgona är för många en tid för stillhet och minnen. Men när ljusen ska tändas på kyrkogårdar över hela landet är det många som inte kan vara där. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att över en miljon svenskar gärna skulle vilja besöka en gravplats, men saknar möjlighet. Bland dem som faktiskt planerar ett besök är männen betydligt färre än kvinnorna.För många är allhelgonahelgen en särsk
När någon dör väcks många känslor – men inte alltid de vi förväntar oss. Förutom sorg och saknad kan reaktionerna vara mångfacetterade och svåra att tala om. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar hur känslor som ångest, lättnad och ilska är en betydande del av många svenskars sorgeupplevelse.
Vem kommer stå där för att ta farväl av oss och hylla vårt liv när vi en dag dör? För många handlar tankarna på döden inte bara om slutet i sig, utan om oron för att bli bortglömd. Många svenskar bär nämligen på en oro att ingen ska komma på deras begravning – mest oroar sig de unga.
Astrid Lindgren, Lill-Babs, Avicii – kan man sörja någon man aldrig har träffat? En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att svaret är ja, nästan var tredje svensk har känt sorg eller blivit ledsen när en offentlig person dött. – Ibland sörjer vi en känd person som om det vore någon i vår egen familj, säger begravningsentreprenören Conny Sohlberg.
Ju äldre du blir, desto mer tänker du på döden? Nja, riktigt så enkelt är det inte – snarare tvärtom. Sju av tio unga svenskar tänker på döden minst en gång i månaden, vilket är mer än någon annan åldersgrupp. Samtidigt är det just unga som känner sig mest obekväma med att prata om döden – det visar Fonus nya rapport Svenskarna och döden, som nu släpps för tredje gången.
“Av jord har du kommit, jord skall du åter bli”, en vanlig fras vid en begravningsceremoni, och något många svenskar också kan tänka sig i praktiken. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar nämligen att hälften av svenskarna kan tänka sig att deras aska blir till en del av ett träd.
Förr var en begravningsceremoni en självklarhet, men nu verkar det som att våra traditioner vid livets slutskede förändras. Statistik från Fonus visar att allt fler svenskar väljer att avstå helt från den traditionella begravningsceremonin. Samtidigt visar forskning att ceremonin kan vara en viktig del av sorgeprocessen och ge tröst till de efterlevande.
Nya siffror från Fonus visar att nära 14
Döden är ett ämne som många har svårt att närma sig. Samtidigt kan samtal och tankar om döden göra en stor skillnad och till och med få oss att må bättre. Med initiativet Dödsotyst vill Fonus nu därför underlätta för fler svenskar att börja prata om döden.
Det är naturligt att känna ett motstånd mot att ta upp ämnen som kan kännas obekväma eller svåra, inte minst när det gäller frågor om döden.
Julen är en tid för gemenskap och glädje, men också en tid då minnen och saknaden över de som inte längre finns bland oss gör sig extra påmind. En ny undersökning från Fonus visar att julen är den högtid då flest svenskar tänker på nära och kära som gått bort. Därför öppnar Fonus upp sin digitala ljuständning för att göra det enklare för fler att minnas och hedra avlidna anhöriga under jul och nyå
Under allhelgonahelgen samlades människor över hela Sverige vid kyrkogårdar och minnesplatser för att tända ljus och hedra sina nära och kära som gått bort. För sjätte året i rad hjälpte Fonus dem som inte själva hade möjlighet att tända ljus, samtidigt som initiativet med den digitala ljuständningen fortsatte att växa.
För många är allhelgonahelgen den tid på året då vi ägnar extra mycket tanke åt dem vi har förlorat. För sjätte året i rad hjälper Fonus till att tända ljus på grav- och minnesplatser för dem som inte själva har möjlighet. Som förra året, finns även i år möjlighet till digital ljuständning – över hela världen.
Under allhelgona samlas människor över hela landet för att tända ljus och minnas sin
Husdjur har en speciell plats i våra liv, och när de går bort kan sorgen vara lika stor som när en nära anhörig lämnar oss. För att ge djurägare en plats att minnas och sörja sina husdjur, instiftade Fonus därför Alla djurhelgons dag. Nu, för andra året i rad, arrangerar begravningsbyrån en ljusceremoni för att hedra bortgångna husdjur.
Åtta av tio svenskar (80 procent) har någon gång förlorat
Med hjälp av AI är det möjligt att bygga “nekrorobotar” – kopior av människor som en gång levt. Men frågan är om vi verkligen vill det? En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att en stor majoritet svenskar säger nej till att använda AI-teknik för att återskapa och interagera med digitala versioner av avlidna, och endast sju procent kan tänka sig att själva bli återskapade.
Tekniken utvecklas,
Lalehs ”En stund på jorden” är den mest önskade låten när svenskarna får välja musik till sin begravning. Men det finns också en del oväntade alternativ med på listan, såsom ”Highway to Hell”, ”Fattig bonddräng” och ”This Is the Way”.
Kläder och stil är viktigt för de flesta, ett sätt att uttrycka sin personlighet och vem man är – både under livet och när man ska begravas. Men när det kommer till den sista vilan är det få som tänker på att skriva ner sina önskemål till anhöriga. Därför lanserar nu Fonus ett initiativ som uppmuntrar svenskarna att forma sin sista vila med sin personliga stil. "Det är ditt liv, dina val, ditt avs
