Under allhelgonahelgen lyser kyrkogårdar över hela landet av ljus för dem vi saknar. Men sorgen har också flyttat in i den digitala världen. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att nära var tredje svensk tror på nya tekniska sätt att minnas – en halv miljon tror att digitala ceremonier kommer att komplettera de fysiska.
Att tända ett ljus, besöka en grav eller samlas med familjen har län
Svenskarna är kända som ett folk som gillar lagom – men inte i döden. För om svenskarna själva fick regissera sitt sista avsked skulle många vilja göra det med klackarna i taket. Det är tydligt när Fonus undersökt svenskarnas begravningspreferenser och med AI tolkat hur det ultimata avskedet skulle se ut. Resultatet är The Swedish Exit.
Mer än var tredje svensk (35 procent) vill att begrav
Få saker väcker minnen lika snabbt som dofter. På bara några sekunder kan en välbekant doft ta oss tillbaka till en annan tid och plats. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att nästan hälften av svenskarna har en specifik doft som får dem att minnas en anhörig som dött – och bland kvinnor är kopplingen mellan doft och minnen starkast.
Farfars nybakade bullar, parfymen som sitter kvar
Ett tack som aldrig uttalats. Ett "jag älskar dig" som fastnat i halsen. Eller ett förlåt som aldrig blivit sagt. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att en majoritet av svenskarna har en ”bucket list” – något de vill hinna göra, uppleva eller säga innan de dör. För många handlar det om drömresor och äventyr, men över 1,5 miljoner svenskar vill också säga något viktigt till någon.Sommaren är
Sommaren förknippas med ledighet, gemenskap och efterlängtad vila. Men när vardagens måsten försvinner kan också det som annars hålls på avstånd komma närmare. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att omkring 600 000 svenskar upplever att sorgen känns starkare under längre ledighet, som sommarsemestern.
Från den historiska gravölen till dagens minnesstunder med kaffe och fika – att samlas kring mat och dryck i sorg har länge varit en central del av avskedet. Samtidigt som begravningsceremonier i allt högre grad präglas av personliga val visar en Sifo-undersökning från Fonus att ett klassiskt inslag fortfarande står starkt: smörgåstårtan.
Longevity, biohacking och medicinsk teknik som ska bromsa åldrandet har blivit en allt större del av samtalet om framtidens hälsa. Men långt ifrån alla ser utvecklingen som positiv. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att var tredje svensk inte ställer sig positiv till medicin- och hälsoteknik som gör att människor kan leva längre.
Att dela med sig av bilder, filmer och inlägg i sociala medier med vänner och familj har blivit vardag för de flesta. Men när en anhörig dör och fortsätter dyka upp på sociala medier kan det i stället göra sorgen svårare att hantera. Fonus rapport Svenskarna och döden visar att var fjärde svensk upplever att digitala spår förvärrar sorgen och gör den tyngre.
För många är favoritsporten eller laget mer än bara ett fritidsintresse. Det är en identitet, ett sammanhang och ett livslångt engagemang. Idag märks också hur supporterkulturen allt oftare tar plats i livets sista avsked – genom att allt från matchtröjor och klubbfärger till klacksånger får ta plats i begravningsceremonin.
Döden är omgärdad av traditioner, ritualer och föreställningar. Men det som “alltid har varit så” är inte nödvändigtvis sant. Många bär på idéer om hur en begravning måste gå till, hur man förväntas bete sig i sorgen eller vad som är tillåtet och inte – trots att verkligheten idag är betydligt mer flexibel än många tror.
Minnet av en person som gått bort lever vidare på många sätt – genom berättelser, traditioner och minnesfyllda föremål. En Sifo-undersökning från Fonus visar att en stor majoritet av svenskarna vill spara minnessaker från anhöriga – fotografier toppar listan, tätt följt av vardagliga föremål som en kaffekopp.
När någon dör förändras livet för de som blir kvar. Samtidigt uppstår ofta ett behov
Vad händer egentligen efter döden? Blir allt svart, eller fortsätter det på ett sätt vi inte kan förklara? En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att svenskarnas föreställningar skiljer sig åt. Män tror oftare att det bara tar slut medan fler kvinnor tror att något väntar efter döden.
Det vi inte hinner eller vågar säga kan ibland väga tyngre än det som faktiskt blir sagt. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att varannan svensk ångrar något de aldrig hann säga till en närstående innan personen gick bort.
Hur pratar man egentligen med barn om döden – och bör man ens göra det? I en tid då omvärlden präglas av oro och osäkerhet blir frågorna om liv och död svåra att undvika. Men för många vuxna är samtalet laddat. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att nära en halv miljon svenskar helst undviker att prata med barn om sorg och döden.
Att ta farväl är en av livets största händelser där traditioner och ritualer länge har hjälpt till att ge sorgen en plats. Under allhelgonahelgen blir detta särskilt tydligt, när ljusen tänds och minnena får ta plats. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar dock att sättet vi minns på skiljer sig åt – för de flesta sker minnet i stillhet medan andra söker tröst i gemenskap eller små ritualer.
Allhelgona är för många en tid för stillhet och minnen. Men när ljusen ska tändas på kyrkogårdar över hela landet är det många som inte kan vara där. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att över en miljon svenskar gärna skulle vilja besöka en gravplats, men saknar möjlighet. Bland dem som faktiskt planerar ett besök är männen betydligt färre än kvinnorna.För många är allhelgonahelgen en särsk
När någon dör väcks många känslor – men inte alltid de vi förväntar oss. Förutom sorg och saknad kan reaktionerna vara mångfacetterade och svåra att tala om. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar hur känslor som ångest, lättnad och ilska är en betydande del av många svenskars sorgeupplevelse.
Vem kommer stå där för att ta farväl av oss och hylla vårt liv när vi en dag dör? För många handlar tankarna på döden inte bara om slutet i sig, utan om oron för att bli bortglömd. Många svenskar bär nämligen på en oro att ingen ska komma på deras begravning – mest oroar sig de unga.
Astrid Lindgren, Lill-Babs, Avicii – kan man sörja någon man aldrig har träffat? En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att svaret är ja, nästan var tredje svensk har känt sorg eller blivit ledsen när en offentlig person dött. – Ibland sörjer vi en känd person som om det vore någon i vår egen familj, säger begravningsentreprenören Conny Sohlberg.
Ju äldre du blir, desto mer tänker du på döden? Nja, riktigt så enkelt är det inte – snarare tvärtom. Sju av tio unga svenskar tänker på döden minst en gång i månaden, vilket är mer än någon annan åldersgrupp. Samtidigt är det just unga som känner sig mest obekväma med att prata om döden – det visar Fonus nya rapport Svenskarna och döden, som nu släpps för tredje gången.
