Svenskar kämpar med att närma sig andra i sorg – enligt ny rapport

När livet sätts på paus och man genomgår en tuff period förlitar sig de flesta på familj, vänner och partner som stöd – inte minst när man förlorar någon närstående. Men svenskarna tycker det är svårt att finnas där för sina nära och kära när de behövs som mest. Fonus tar för andra året i rad fram rapporten Svenskarna och döden, som visar att en majoritet tycker det är svårt att veta vad de ska säga och hur de ska bete sig runt någon som sörjer.

Rapporten visar att svenskarna tycker att man generellt borde prata mer om döden (45 procent), vilket är samma siffra som förra året. Däremot har många svårt att närma sig andra i sorg. Att finnas där och stötta någon som är ledsen kan vara svårnavigerat, oavsett anledningen som ligger bakom. När det kommer till att stötta någon som förlorat en anhörig tycker svenskarna dock att det är svårt att veta vad som förväntas av dem. Rapporten visar att fler än varannan person (55 procent) tycker det är svårt att veta vad de ska säga och hur de ska bete sig runt någon som sörjer. Främst är det unga mellan 18-29 år som tycker det är svårt, där hela 70 procent känner sig osäkra.

- Jag tycker inte att resultatet är särskilt förvånande med tanke på hur våra traditioner förändrats. De har skiftat från att den närmsta familjen tar hand om den som gått bort till att vi idag håller så mycket som möjligt av döden på en armlängds avstånd. Det gör också att många känner sig osäkra på vad som anses okej eller inte, exempelvis om de får nämna personen som dött överhuvudtaget, och att man är rädd för att trampa fel. Ju mindre vi kommer i kontakt med döden, desto mer komplicerad blir också relationen till döden i sociala sammanhang, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör på Fonus.

Vilken typ av stöd man behöver när man sörjer skiljer sig åt, precis som hur man själv bearbetar sin sorg. Rapporten visar även att fyra av tio (40 procent) upplevde att andra haft svårt att veta vad de ska säga till dem, kvinnor i något högre utsträckning än män (kvinnor 42 procent; män 37 procent). Maria Johansson Maltez, 43 år, förlorade sin mamma för fyra år sedan och upplevde att andra tyckte det var svårt att veta hur de skulle prata med henne om det:

- Jag sa till alla mina kompisar att jag inte ville prata om min mammas sjukdom och blev arg när folk hörde av sig och frågade hur jag mådde. Samtidigt blev jag sur och ledsen när de inte gjorde det. Trots att jag var som en tickande bomb under den här perioden, önskade jag att folk inte hade lyssnat på mig när jag sa att jag inte ville umgås eller prata om det. Självklart är det en balansgång från person till person, men jag hade behövt någon som tog mig i handen och bestämde vardagliga saker åt mig, som att ta en fika eller ett glas vin.

Rapporten visar även att:

• Var fjärde (25 procent) tycker att det är svårt att veta hur länge och hur mycket man förväntas sörja en avliden. Män tycker det är något svårare än kvinnor (män 27 procent; kvinnor 23 procent).
• En av fyra (25 procent) tycker det är svårt att veta hur de ska bete sig på sociala medier för att visa att de sörjer (ingen skillnad mellan män och kvinnor).
• Drygt var femte (22 procent) har känt social press över hur de ska bete sig på en begravning, och ungefär lika många (20 procent) har känt press över hur de förväntas se ut vid en begravning. Var sjätte (16 procent) har känt press över att gråta/visa sig ledsen.
  

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Fonus. Syftet med undersökningen är att ta reda på målgruppens tankar om ämnet döden. Undersökningen genomfördes via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Totalt gjordes 4741 intervjuer mellan 30 juni och 20 juli 2023.