Välfärdsskaparna - Småföretagen

Att de små företagen är den enskilt största arbetsgivaren i Sverige vet vi redan. Då de små företagen har stått för 4 av 5 nya jobb som skapats i Sverige sedan 1990 är det därmed avgörande Sverige hur det går för småföretagen.  I rapporten Välfärdsskaparna kan Företagarna nu visa att småföretagen är avgörande även för den kommunala utvecklingen inte bara vad gäller sysselsättning utan också förutsättningarna för välfärd och kommunal service.

Totalt sett för Sveriges kommuner svarar de små företagen för 32 procent av kommunens inkomstskatteintäkter. Det kan jämföras med 22 procent för stora företag och 24 procent för offentlig sektor.

- Att skapa goda förutsättningar för företagande och risktagande är självklart avgörande för jobben men också för möjligheten tilltillväxt och välfärd. Om bara politikerna vill kan småföretagarna skapa
många fler jobb, säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Trots att åtta av tio småföretag uppger att de vill växa, finns ett antal tillväxthinder.

På nationell nivå är de största hindren de höga arbetskraftskostnaderna, bristen på kompetent arbetskraft samt olika typer av finansieringsproblem. På regional och lokal nivå har företagen framför allt problem med infrastruktur, offentlig upphandling, tider och kostnader för olika typer av tillstånd samt med attityder på lokal nivå från politikers och kommunala tjänstemäns sida.

- Vi ser främst tre stycken centrala åtgärder att genomföra på kommunal nivå för att förbättra företagsklimatet ute i kommunerna, säger Lars Jagrén, chefekonom Företagarna

• Skapa enkla regler där kommun, länsstyrelse och region sätter max tider för ärendehantering. Företagare är bättre på att skapa jobb än att fylla i massor med blanketter och för varje dag som ett ärende ligger hos myndigheterna är det ett jobb som försenas. Kommunen måste se varje tillståndsärende som en möjlighet till jobb.
• Ha en bättre attityd till företagare. Kommuner bör prioritera en kontinuerlig dialog med det lokala näringslivet. Att inrätta servicegaranti och/eller ”en väg in” för företagare bidrar till att kommunens
  handläggning blir både förutsägbar och mindre betungande för företagen. Men de måste följas upp och driva förändring inom hela verksamheten.
• Öppna upp för nya idéer och branscher. Flera kommuner bedriver fortfarande osund konkurrens med privat affärsverksamhet. Skattesubventionerad verksamhet på privata marknader försämrar näringslivsklimatet, och innebär att många nya spännande branscher aldrig tillåts växa fram. Kommunerna måste också våga lägga ut fler områden på entreprenad och samtidigt behålla kontroll genom uppföljning.

Störst andel kommunalskattekronor från de små företagen finns i:

1. Strömstad
2. Täby
3. Malung och Gnosjö (på delad tredje plats).

Lägst andel återfinns i:  

1. Salem
2. Oxelösund
3. Hammarö
4. Surahammar

Av rapporten framgår det att hela 100 procent av alla anställda i privat näringsliv återfinns i enbart
småföretag i vissa fall.

Faktablad för varje kommun återfinns hos Företagarna i respektive region. 

Rapportens uppgifter om inkomster och skatter avser år 2011.
Det är också viktigt att betona att analysen avser kommunens intäkter via kommunalskatten, inte andra intäkter via avgifter och annan kommunal verksamhet eller från det kommunala utjämningssystemet. Vid frågor om hur vi gjort rapporten kontakta press@foretagarna.se eller se vår hemsida: www.foretagarna.se