Idag förbjuds kosmetikatester på djur!

Idag, den 11 mars, träder EU-förbudet mot försäljning av djurtestade kosmetika- och hygienprodukter i kraft. Varken slutprodukter eller ingredienser får djurtestas om företagen vill sälja sina produkter på EU-marknaden. Men vissa djurtester har undantagits från förbudet. Stiftelsen Forskning utan djurförsök stödjer forskning för att fler djurtester ska kunna ersättas och förbjudas.

- Det är en stor seger att kosmetikatester på djur delvis förbjuds från och med idag, säger dr Cecilia Clemedson, ordförande i Stiftelsen Forskning utan djurförsök. Detta har vi jobbat för i många år.

- Både kosmetikaindustrin och kemiindustrin har på allvar tvingats inse att de måste satsa mer resurser på att ersätta djurförsöken med moderna testmetoder. Inom EU har man förstått att det behövs bättre testmetoder än de gamla djurtesterna som många gånger ger ett tveksamt underlag för att bedöma risker för människor.

Förbudet att sälja djurtestade produkter gäller för både färdiga produkter och ingredienser, och oavsett var i världen som testerna utförs. Om testerna utförts före 11 mars 2009 gäller inte förbudet, men inga nya djurtester får utföras efter detta datum.

De djurtester som förbjuds idag är inom de områden där man kommit längst i arbetet med att utveckla nya testmetoder, t.ex. hud- och ögonirritationstester, akut giftighet (test av hur hög dos vid engångstillförsel som dödar djuren), förändringar av arvsanlag, om ämnet tas upp i kroppen genom huden och om ämnet blir giftigt i solljus.

Vissa djurtester, som allergi-, cancer- och reproduktions- och fosterskadetester är undantagna från förbudet fram till 2013, men kan komma att tillåtas även efter detta datum om inte djurfria testmetoder finns tillgängliga då.

Stiftelsen Forskning utan djurförsök ger anslag till forskning för att ersätta djurförsök med moderna, djurfria metoder.

-Vi har gett forskningsanslag bl.a. till svenska forskare som deltar i internationella projekt för att utveckla nya testmetoder. Målet är att få fram bättre tester, utan djurförsök, för att undersöka hur säkra kosmetika och andra kemiska produkter är för konsumenterna, säger ordföranden, dr Cecilia Clemedson. I år har vi fokuserat på bl. a. allergitester och reproduktionstester. Det är en kamp mot klockan, men vi hoppas att det åtminstone ska finnas nya allergitester utvärderade senast år 2013.

Stiftelsen Forskning utan djurförsök arbetar för att ersätta djurförsök med moderna, djurfria metoder. Vi arbetar främst genom att dela ut forskningsanslag till lovande projekt och genom politisk påverkan för att öka resurserna till forskning. Sedan starten 1964 har totalt 29 miljoner kronor delats ut i forskningsanslag. Medlen kommer uteslutande från privatpersoner. Stiftelsen har 90-konto och står under tillsyn av Stiftelsen för Insamlingskontroll.

För mer information kontakta dr Cecilia Clemedson: 070-601 91 89
cecilia@stifud.se

Forskningsprojekt inom kosmetika- och kemikalietestning som får stöd från Stiftelsen Forskning utan djurförsök 2009

Mer kunskap kan ge djurförsöksfria allergitester
Allergier är ett växande problem, och när EU:s kemikalielagstiftning ska genomföras krävs djurtester för att undersöka risken för allergier. Allergitester på djur är också undantagna från EU:s förbud mot att testa kosmetika och hygienprodukter på djur.
Malin Lindsteds forskargrupp ingår i ett Europeiskt samarbetsprojekt som delvis är finansierat med EU-medel, för att utveckla nya testmetoder för att testa allergirisk. De utvecklar modeller med odlade celler, som efterliknar miljön i våra lungor och hud, och testar ämnen som man vet är allergiframkallande för att se om modellerna kan fungera som allergitester.
Malin Lindstedt , Lunds universitet, får 100 000 kr i anslag till sitt projekt "Studier av allergeners effekt på dendritiska celler - bas för in vitro-test av kemikaliers förmåga att orsaka sensibilisering."

Livmoderceller ska visa om kemikalier påverkar kvinnors reproduktionssystem
Det finns kemikalier som påverkar krop­pens hormonsys­tem, men effekterna av hormonstörande ämnen är till stor del okända. Några utvär­derade modeller för studier av hormonstörande kemikaliers effekter på människan finns inte idag.
Matts Olovssons forskningsgrupp deltar i ett EU-projekt med målet att utveckla nya, säkrare testmetoder som kan ersätta djurförsök vid studier av kemikaliers påverkan på reproduktio­nen.
Olovsson använder livmoderceller från kvinnor som ope­rerat bort livmodern, för att studera effekterna på dessa celler när de i en odling utsätts för väl utvalda kemikalier. Forskarna vill ta reda på vilka gener som påverkas av ke­mikalierna och hur det påverkar cellerna. Därefter ska man odla flera celltyper tillsammans och studera hur samspelet mellan celltyperna påverkas av kemikalierna, för att ännu bättre efterlikna vad som händer i kroppen.
Om resultatet från dessa studier tyder på att cellodlingsmodellen kan vara en framkomlig väg för studier av hormonstörande kemikaliers effekter på kvinnor, skulle ett storskaligt test­system med uppodlade cellinjer kunna utvecklas inom några år.
Matts Olovsson, Malin Lundmark och Carolina Bredhult, Uppsala universitet, får 90 000 kr till projektet: "Effekter av hormoner, kemikalier och hormonstörande ämnen på odlade celler från human livmoderslemhinna."

Snabba fosterskadetester på stamceller
För att effektivt kun­na testa mängder av kemikalier för att få besked om vilka ämnen som ger fos­terskador krävs tester på odlade celler istället för djurförsök.
Det finns redan idag testmetoder där em­bryonala stamceller används, men de utvärderar synliga störningar på sena stadier i cellernas ut­veckling till specialiserade celltyper utan att ta hänsyn till hur skadan uppkommer. Michael Stigson och hans forskarkollegor ska istället utveckla en mer träffsäker testmetod där uppmärksamheten riktas på vad som händer i cel­lerna en kort tid efter att de utsatts för kemikalier som man vet är fosterskadande.
Genom att studera dessa ämnens effekter på generna ska forskargruppen ta reda på vilka gener som är kritiska måltavlor för de skadliga verk­ningarna, för att på så sätt öka förståelsen för hur fosterskador uppkommer och därmed kunna utveckla mer tillförlitliga testmetoder.
Stigsons forskargrupp fokuserar främst på tester av blivande läkemedel, men samma cell­baserade metod kan användas för att snabbt och effektivt kunna testa de mängder av kemikalier som måste djurtestas enligt EU:s kemikalielag­stiftning.
Michael Stigson och Lennart Dencker, Uppsala universitet, får 140 000 kr till projektet: "Mekanismbaserad in vitro-testning för teratogenicitet."

Viktig pusselbit för att ersätta djurförsök inom reproduktionstoxikologi
Även män påverkas av hormonstörande kemi­kalier. Det finns flera indikationer på att den manliga fortplantningsförmågan påverkas redan tidigt under fosterutvecklingen. Den manliga könsutvecklingen under fosterutvecklingen är beroende av att testosteron bildas i testikelns Leydigceller.
Ullerås forskargrupp studerar ämnen som sänker produktionen av testosteron genom att påverka ett visst protein, StAR. Om projektet lyckas kan det leda till utvecklingen av en test­metod som snabbt och enkelt kan undersöka om kemikalier riskerar att påverka testosteronpro­duktionen hos ofödda barn.
Då upp till 80 procent av djurförsöken som kommer att krävas inom EU:s kemikalielagstiftning är just påverkan på reproduktionen, är det viktigt att alternativ till djurförsöken snabbt utvecklas. För att ersätta djurförsök inom området re­produktionstoxikologi behövs en kombination av tester för att utvärdera påverkan på både kvinnor, män och ofödda barn. Den testmetod som ska utvecklas av Ullerås och hans kollegor utgör en viktig pusselbit i det arbetet.
Erik Ullerås och Agneta Oskarsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, får 100 000 kr till projektet: "Utveckling av ett in vitro test för effekter av hormonstörande kemikalier på tidig manlig könsutveckling."

Istället för kaninögon: ny cellmodell för ögonirritation
Kemikalier droppas i ögonen på levande, obedövade kaniner för att undersöka om det svider, kliar eller om ögonlocken svullnar. Att testa råvaror till kosmetika och hygienprodukter på djur är visserligen förbjudet inom EU sedan 2009, men kan fortsätta i andra länder om företagen inte vill sälja sina produkter inom EU.
Anna Forsby och hennes kollegor på Stockholms universitet har utveckla en cellmodell med samma egenskaper som nervceller har i ögonen. Det gör att det för första gången går att testa om ett ämne eller produkt ger mild irritation i ögonen, helt utan djurförsök. Nu ska modellen utvärderas innan den kan ingå i en kombination av djurfria testmetoder och lanseras som ett fullgott alternativ till djurtesterna,
Anna Forsby, Stockholms universitet, får 140 000 kr i fortsatt anslag till sitt projekt "Neuronal cellmodell för detektion av milt ögonirriterande kemikalier"

Läs mer om projekten här: www.stifud.se/ersatt_djurforsok/forskning/ar-2008.php

Dr Cecilia Clemedson, ordförande i Stiftelsen Forskning utan djurförsök, är dessutom vetenskaplig samordnare i det EU-stödda projektet ACuteTox, vars mål är att ta fram en kombination av cellbaserade tester som kan ersätta akuta giftighetsstudier på djur.