I Sverige finns cirka 130 000 unga som varken arbetar eller studerar, och många har stått utanför arbetslivet och studier i flera år. Av dessa är unga med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa tydligt överrepresenterade. Vilka insatser som fungerar för att stötta den gruppen unga och hur problem kan förebyggas har Forte kartlagt i två nya kunskapsöversikter.
Forte beviljar 330 miljoner kronor till 70 nya forskningsprojekt med betydelse för samhället och människors liv inom ramen för den årliga utlysningen av projektbidrag. Forskningsfältet psykisk hälsa beviljas samtidigt 46 miljoner kronor fördelat på två satsningar, bland annat kring hur vi bäst stödjer människor till återgång i arbete efter sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa.
Forskning om psykisk hälsa är ett brett område med många viktiga frågor att besvara, vilket Forte uppmärksammar särskilt i dag på Världsdagen för psykisk hälsa. För att komma närmare ett samhälle med god och jämlik psykisk hälsa för hela befolkningen driver Forte ett nationellt program inom området. Nu har Forte fastställt vilka forskningsbehov som ska prioriteras i en strategisk forskningsagenda.
Den psykiska ohälsan ökar och arbetsförhållandena är en bidragande orsak. Det säger en grupp forskare i en debattartikel i DN idag. På uppdrag av forskningsrådet Forte har professor Eva Vingård utrett arbetets betydelse för den psykiska hälsan. Forskargrupper säger att det är hög tid att arbetsplatser tar sitt ansvar för den här utvecklingen.
Mår svenska barn och unga allt sämre – eller inte? Hur mäts psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd? Och vad innebär egentligen dessa begrepp? De statliga forskningsråden Forte, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA ger nu ut en lättfattlig skrift som sammanställer kunskapsläget inom området.
Forskningsfinansiärerna Forte och Vetenskapsrådet har ett långsiktigt samarbete i att förstärka vårdforskningen för att kunna möta samhällsutmaningarna på området. Forskningsråden tog den 17 november beslutet att finansiera sex ämnesövergripande forskningsprogram med 120 miljoner, som ska inkludera planer för implementering och brukarinvolvering.
Fortes styrelse beslutade den 17 september 2014 att stödja forskningsprojekt med 103 miljoner som en extra satsning på de prioriterade områdena vård, åldrande och hälsa och psykosociala insatser för personer med psykiatrisk problematik.
Den 14 maj inviger barn- och äldreminister Maria Larsson Fortes nya äldreforskningscentrum AgeCap, som är ett samarbete mellan fem forskargrupper från olika discipliner vid Göteborgs universitet. Det gemensamma målet är att öka äldre personers förmågor för att nå ökad livskvalitet och delaktighet i samhället. Forte är huvudfinansiär av centrat.
Forskningsrådet Forte och Tillväxtanalys bjuder in till ett frukostseminarium, den 9 maj i Stockholm, om sociala innovationer i ett internationellt perspektiv. På seminariet presenteras en ny rapport som kartlägger sociala innovationer i sex länder. Begreppet social innovation innefattar innovativa idéer och metoder för att lösa samhällsproblem på nya sätt.
På konferensen ”Forte Talks 2014 – Håller Sverige ihop?” kommer framstående internationella och svenska forskare och beslutsfattare inom hälsa, arbetsliv och välfärd att 25-26 mars presentera och diskutera klyftorna i Sverige. Hur ser det ut i dag och vad väntar oss i framtiden? Hur kan forskningen bidra till kloka och välgrundade lösningar? Konferensen äger rum på Nacka strandsmässan, Stockholm.
Fortes styrelse beslutade den 21 november 2013 att anslå totalt cirka 170 miljoner dels till vårdforskning, dels till forskning om åldrande och hälsa och dels till beroendeforskning (ANDTS).
Styrelsen för Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har utsett professor Peter Allebeck till ny huvudsekreterare för forskningsrådet. Han tillträder tjänsten den 1 januari 2014.
Hon återvänder till myndighetsvärlden och blir generaldirektör för Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Ewa Ställdal utsågs den 21 november 2013 av regeringen till Fortes första generaldirektör. Hon tillträder tjänsten den 1 januari 2014.
Forte delar i år ut stipendium på 40 000 kronor vardera till fem journalister som vill fördjupa sin kunskap inom svensk forskning som Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd stödjer.
Framstående internationella och svenska forskare och beslutsfattare inom hälsa, arbetsliv och välfärd kommer att presentera och diskutera klyftorna i Sverige. Och inte minst hur forskningen kan bidra till kloka och välgrundade lösningar. Till och med den 15 november har vi ett early bird-erbjudande.
Fortes styrelse beslutade den 26 september 2013 att anslå knappt 270 miljoner till forskning för hälsa, arbetsliv och välfärd. De beviljade projekten studerar områden som arbets- och miljömedicin till exempel hormonstörande miljögifter och nanopartiklar. Men även utbildningsklyftor kopplat till integration och etnicitet. Ungas psykiska ohälsa och dåliga skolresultat är ytterligare ett område.
Forte har beviljat totalt 17 miljoner kronor till två nya bidragsformer som förstudier, respektive kunskapsöverföring från mer erfarna forskare till olika samhällsaktörer. Anslagen sker inom ramen för utlysningen till vårdforskning 2013.
FAS blir Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd från 1 juli. Regeringen beslutade tidigare i år att FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, ska byta namn till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Det nya kortnamnet blir Forte. Domännamnet är www.forte.se från 1 juli. Då ändrar vi även e-postadresser enligt mönstret förnamn.efternamn@forte.se.
FAS utlyser journaliststipendier i syfte att öka intresset för och kunskapen om de forskningsområden som vi finansierar. Stipendiet omfattar 40 000 kronor till journalisten. Det är riktat till både frilansande och journalister med en anställning, som vill fördjupa och bredda sin kunskap inom ett visst forskningsområde finansierat av FAS. Sista ansökningsdag är 25 oktober 2013.
Hemmet i samhällets tjänst är temat för årets Socialtjänstforum. Varje år placerar samhället tusentals barn, ungdomar och vuxna i olika hem. Vad vet vi egentligen om hemmen? Kan de någonsin likna egna hem? Hur ska samhället förhindra att de som är placerade inte far illa?