Antisemitiska konspirationsteorier sprids snabbt via internet och sociala medier. Vanliga konspirationsteorier handlar till exempel om att judar i hemlighet skulle styra media, ekonomi och samhället i stort. Antisemitismen är ett stort problem för den judiska minoriteten, men den skadar även tilliten mellan människor och hotar vår demokrati i grunden.
Även för de som tror på konspirationsteori
Just nu befinner sig ett 20-tal svenska lärare i Oslo för att studera Norge under andra världskriget med fokus på den nazityska ockupationen och Förintelsen. För att fylla på sin kunskap och förbereda sig för framtida hågkomstresor med elever till Förintelsens minnesplatser i Norge. Under Forum för levande historias ledning.
I år är det 80 år sedan krigsslutet och allt färre ögonvittnen finns
Tornedalingar, kväner och lantalaiset är en av Sveriges fem officiellt erkända nationella minoriteter, men deras historia har länge varit okänd. Nu ger Forum för levande historia ut Varken finne eller svensk – en bok som ska öka kunskapen om hur den svenska staten och kyrkan under mer än hundra år behandlade den tornedalska minoriteten. Boken släpps den 10 juni vid ett livesänt boksamtal.
Hur blir Sverige ett land där mänskliga rättigheter bättre förverkligas för alla? En rättsstat där demokratin är stark och levande, där ingen utsätts för diskriminering och där människor står upp för allas lika värde?
På Torget för mänskliga rättigheter och demokrati ordnar Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia och Institutet för mänskliga rättigheter en dag fullspäckad av sem
Pristagare Ana Ruth García från Honduras är just nu i Sverige för att ta emot 2025 års Per Anger-pris, regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter. Under trettio års tid har hon arbetat med att stärka kvinnors och flickors rättigheter i sitt hemland – med både religion och aktivism som viktiga verktyg.
Forum för levande historia har tagit fram ett nytt undervisningsmaterial om de nationella minoriteterna och hur de har behandlats genom historien. Det tar bland annat upp diskriminering i historien, kamp för rättigheter och utsatthet i dag.
Kvinnorättsförsvararen Ana Ruth García från Honduras tilldelas årets Per Anger-pris. Under trettio års tid har hon arbetat med att stärka kvinnors och flickors rättigheter i sitt hemland, med både religion och aktivism som viktiga verktyg. Per Anger-priset, den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati, delas ut vid en ceremoni i Stockholm den 15 maj.
På Förintelsens minnesdag den 27 januari hedrar vi alla offer och de som riskerade sina liv för att stå upp för människovärdet. I år är det 80 år sedan de nazityska koncentrations- och förintelselägren befriades. Över 170 arrangemang i form av minnesceremonier, utställningar, film och föredrag genomförs runt om i landet.
På Förintelsens minnesdag den 27 januari hedrar vi alla offer och de som riskerade sina liv för att stå upp för människovärdet. I år är det 80 år sedan de nazityska koncentrations- och förintelselägren befriades. Över 170 arrangemang i form av minnesceremonier, utställningar, film och föredrag genomförs runt om i landet.
Forum för levande historia får i uppdrag att samordna och följa upp genomförandet av regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott. I arbetet ingår att ta fram ett uppföljningssystem och varje år lämna en samlad redovisning av arbetet till regeringen.
Svenska kommittén mot antisemitism och Forum för levande historia har tagit fram en uppdaterad version av undervisningsmaterialet "Antisemitism – då och nu". Syftet är att öka elevers kunskaper om antisemitism och stärka deras förmåga att identifiera, stå emot och bemöta fördomar och hat mot judar.
Årets Per Anger-pristagare, Sithar Chhim, har släppts från kambodjanskt fängelse.
Årets Per Anger-pris tilldelas den fängslade människorättsförsvararen och fackföreningsledaren Sithar Chhim från Kambodja för sin uthålliga och modiga kamp för rättvisa villkor och bättre arbetsförhållanden för landets arbetare. Priset delas ut av Forum för levande historia den 25 april. I år för tjugonde gången.
I en orolig värld där demokratin och mänskliga rättigheter utmanas är det viktigt att skolan och folkbildningen får stöd för att kunna upprätthålla det goda demokratiarbetet som görs. Därför har Forum för levande historia och Skolverket utvecklat en ny arbetsmodell, Demokratistegen. Från 7 februari är Demokratistegen tillgänglig för grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen och folkhögskolan.
Förintelsens minnesdag den 27 januari engagerar många. Ett 130-tal arrangemang är inplanerade runt om i landet. Fackeltåg, konserter, utställningar, filmvisning och föredrag. I Stockholm håller Forum för levande historia en livesänd minnesceremoni kl. 17 med tal, musik och vittnesmål.
Forum för levande historias nya fakta- och undervisningsmaterial Brottsplats Moskva lyfter fram det våldsmaskineri som byggdes upp i det totalitära Sovjetunionen. En period kännetecknad av terror, förtryck och kontroll i samhällets alla delar.
Den 2 oktober tillträder Anna Wåglund som kommunikationschef på myndigheten Forum för levande historia. Hon kommer närmast från en tjänst som kanslichef på Stockholms stadsbibliotek.
Forum för levande historias utställning "Propaganda - risk för påverkan" sätter fokus på kritiskt tänkande och påverkan ur ett historiskt och nutida perspektiv. Främsta målgrupp är elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.
Den 1 juni fyller Forum för levande historia 20 år. Samtidigt får myndigheten ett breddat uppdrag. Bland annat förstärks arbetet med fördjupa kunskaperna om antisemitism, antiziganism och andra former av rasism och intolerans.
Premiär i dag den 6 maj för konstnären Malgorzata Mirga-Tas utställning "Livets trådar". Flera färgstarka och storskaliga textila verk med koppling till romska kvinnors vardagsliv och den romska historien ställs ut för första gången och kan ses hos Forum för levande historia i Stockholm fram till 31 augusti.
