Antisemitiska konspirationsteorier sprids snabbt via internet och sociala medier. Vanliga konspirationsteorier handlar till exempel om att judar i hemlighet skulle styra media, ekonomi och samhället i stort. Antisemitismen är ett stort problem för den judiska minoriteten, men den skadar även tilliten mellan människor och hotar vår demokrati i grunden.
Även för de som tror på konspirationsteori
Just nu befinner sig ett 20-tal svenska lärare i Oslo för att studera Norge under andra världskriget med fokus på den nazityska ockupationen och Förintelsen. För att fylla på sin kunskap och förbereda sig för framtida hågkomstresor med elever till Förintelsens minnesplatser i Norge. Under Forum för levande historias ledning.
I år är det 80 år sedan krigsslutet och allt färre ögonvittnen finns
Antisemitismen har ökat de senaste åren och många judar vittnar om en rädsla för att ge uttryck för sin identitet. För att stärka förutsättningarna för judiskt liv och motverka antisemitismen i det svenska samhället presenterade regeringen i går en ny tioårig strategi. Fem myndigheter får nya uppdrag. Forum för levande historia får i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser för att motverka
Flera berättargrupper besöker just nu grundskolor runt om i landet för att dela med sig av sina anhörigas upplevelser under Förintelsen. Syftet är att hålla minnet levande, öka kunskaperna och fortsätta de viktiga samtalen om alla människors lika värde. Bakom satsningen står Forum för levande historia.
På Förintelsens minnesdag den 27 januari hedrar vi alla offer och de som riskerade sina liv för att stå upp för människovärdet. I år är det 80 år sedan de nazityska koncentrations- och förintelselägren befriades. Över 170 arrangemang i form av minnesceremonier, utställningar, film och föredrag genomförs runt om i landet.
Forum för levande historia får i uppdrag att samordna och följa upp genomförandet av regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott. I arbetet ingår att ta fram ett uppföljningssystem och varje år lämna en samlad redovisning av arbetet till regeringen.
Svenska kommittén mot antisemitism och Forum för levande historia har tagit fram en uppdaterad version av undervisningsmaterialet "Antisemitism – då och nu". Syftet är att öka elevers kunskaper om antisemitism och stärka deras förmåga att identifiera, stå emot och bemöta fördomar och hat mot judar.
Årets Per Anger-pris tilldelas den fängslade människorättsförsvararen och fackföreningsledaren Sithar Chhim från Kambodja för sin uthålliga och modiga kamp för rättvisa villkor och bättre arbetsförhållanden för landets arbetare. Priset delas ut av Forum för levande historia den 25 april. I år för tjugonde gången.
I en orolig värld där demokratin och mänskliga rättigheter utmanas är det viktigt att skolan och folkbildningen får stöd för att kunna upprätthålla det goda demokratiarbetet som görs. Därför har Forum för levande historia och Skolverket utvecklat en ny arbetsmodell, Demokratistegen. Från 7 februari är Demokratistegen tillgänglig för grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen och folkhögskolan.
Den 2 oktober tillträder Anna Wåglund som kommunikationschef på myndigheten Forum för levande historia. Hon kommer närmast från en tjänst som kanslichef på Stockholms stadsbibliotek.
Forum för levande historias utställning "Propaganda - risk för påverkan" sätter fokus på kritiskt tänkande och påverkan ur ett historiskt och nutida perspektiv. Främsta målgrupp är elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.
Forum för levande historia kommer att genomföra en ny kartläggning av intolerans bland svenska skolelever. Regeringen beslutade i dag att tilldela myndigheten uppdraget som pågår till 2025. För 2023 tillförs myndigheten en miljon kronor.
Den 1 juni fyller Forum för levande historia 20 år. Samtidigt får myndigheten ett breddat uppdrag. Bland annat förstärks arbetet med fördjupa kunskaperna om antisemitism, antiziganism och andra former av rasism och intolerans.
Premiär för konstnären Malgorzata Mirga-Tas utställning "Livets trådar". Flera färgstarka och storskaliga textila verk med koppling till romska kvinnors vardagsliv och den romska historien ställs ut för första gången och kan ses hos Forum för levande historia i Stockholm under våren och sommaren. Pressvisning hålls den 5 maj.
Antologin Någonstans i Sverige lyfter fram olika lokala platser, ageranden och personöden med koppling till Förintelsen. Berättelser om judar på flykt i krigets Europa, om bemötandet och mottagandet i krigsslutet, och hoppet om ett fortsatt liv i ett nytt hemland.
Det handlar om makt, pengar, våld och rasism. Det nya skolmaterialet Sverige, slavhandeln och slaveriet dyker ner i en för många okänd historia om Sverige som kolonialmakt i Karibien.
Många söker kunskap om historien på Forum för levande historias webb; lärare, elever och historieintresserade. Det är 20 års produktion av faktasidor, rapporter, filmer och undervisningsmaterial, som nu samlats i en ny webb med ny design.
Örebro blev direkt berört av Förintelsen. Omkring 250 kvinnliga förintelseöverlevande kom dit vid andra världskrigets slut. Hör om beredskapssjukhushet som upprättades, samt om svenska medlöpare och tyska nazister. Samtalet äger rum på Örebro slott och sänds även digitalt.
Den 8 oktober öppnar ”Yttrandefrihetens gränser” på Regionmuseet Kristianstad. Utställningen handlar om vikten av att olika röster kommer till tals, om att lyssna även till det man ogillar, och om vår yttrandefrihet – som inte är huggen i sten.
Nu finns en utställning om barnkonventionen och barnets rättigheter. Från hösten är barnkonventionen en del av läroplanen – och intresset för att "workshoppa" om barnets rättigheter är stort från lärarna.
