Frälsningsarmén ger katastrofhjälp mot svält och torka i Kenya

Den värsta torkan på 60 år råder i Kenyas nordöstra delar. Skörden drabbas, människor och djur svälter, blir sjuka och dör och barn orkar inte gå i skolan. Pandemin och kriget i Ukraina har gjort situationen än värre. Frälsningsarmén stöttar med pengar, mat, kunskap och att på sikt borra fler brunnar.

— Omkring fyra miljoner människor saknar mat och vatten för att det inte har kommit något regn, säger Ngolia Kimanzu, kvalitetssäkringsansvarig vid Frälsningsarméns internationella utveckling.

— De vi har kontakt med har det väldigt tufft och många jordbrukare måste flytta till större städer där de försöker hitta andra arbeten, fortsätter han.

Det är följden av att regnperioden har uteblivit två år i rad i nordöstra Kenya, ett område som redan innan var drabbat av torka. Detta fick Kenyas president, Uhuru Kenyatta, att i höstas klassificera situationen som en nationell katastrof.

Frälsningsarmén bedriver hjälparbete i landet, främst gällande vatten, sanitet och jordbruk. Av de områden som drabbats mest i den pågående krisen finns dessa projekt i två av dem; Isiolo och Samburu. Dels tar man vara på regnvatten i stora tankar för att ha i reserv till de torrare perioderna, dels borrar man brunnar för att få upp vatten. Toaletter byggs, lokalbefolkningen utbildas i hygien och bönderna lär sig att organisera sig och att bruka jorden på ett sätt som ger bättre avkastning.

— Isiolo har en brunn så där klarar de sig bättre och vi kommer att borra fler brunnar framöver. Förhoppningsvis nästa år men det är både dyrt och omgärdas av mycket byråkrati och undersökningar, säger Ngolia.

För redan utsatta världsdelar, som Afrika, har coronapandemins framfart blivit extra kännbar då restriktioner och distansering har gjort det svårare för människor att arbeta kollektivt, viket krävs inom jordbruket. Arbetslöshet och minskad arbetskraft har gett livsmedelsbrist. En gräshoppsinvasion har också förstört betesmarken.

Ukraina och Ryssland står dessutom för omkring en tredjedel av världens veteexport. Därför har de afrikanska länderna som är beroende av dessa leveranser blivit lidande av kriget som pågår. Till detta kommer att Ryssland är en stor producent och exportör av gödsel som har ökat mycket i pris. Afrikas export av varor till de krigsdrabbade länderna har också försvårats varför inkomster uteblivit.

— Vi köper in spannmål från andra områden och levererar till bristområdena i samarbete med myndigheterna men det kommer att ta tid innan de har tillräckligt. Nu är det framför allt problem med att få tag på vete från Ukraina och det har blivit väldigt dyrt på sistone, säger Ngolia.

Brist på vatten och spannmål gör att både människor och djur svälter, blir sjuka och dör. Barn blir orkeslösa och orkar inte med skolgången. Ngolia menar på att barnen alltid är de som drabbas värst, att läget är akut och att alla gåvor gör skillnad.

— Om vi får medel till mat och vatten betyder det också att barn orkar gå i skolan igen, vilket stärker hela familjen för barnen är ju framtiden, säger Ngolia.

Fokus framöver är att undersöka vart det lämpar sig att gräva brunnar och man kommer fortsätta organisera människor i byarna så att de samlar upp regnvatten i tankar om det väl börjar regna. Fler kvinnor ska utbildas och grupper startas i syfte att lära sig spara pengar och få kontroll över ekonomin, men även att utveckla jordbruket.