Det svenska bankväsendet

Bankerna har länge varit ett ämne till stor irritation hos medborgarna. Ideligen höjda avgifter och samtidigt en allt mindre ränteåterbäring. De har även under två finanskriser hållits under armarna av den Svenska staten i avsikt att undvika direkta bankkrascher. Likväl uppnådde bankernas vinster rekordnivåer strax före den senaste krisen. Vinstmedlen har dock inte fonderats för att bygga upp en kapitalbas i avsikt att på egen hand kunna stå emot kommande kriser utan besinningslöst utdelats till aktieägarna. Trots denna uppenbara misskötsel av verksamheten undkommer bankerna nu för andra gången  att betala tillbaka krismedlen vilket Frihetspartiet finner fullständigt barockt och ansvarslöst.

Frihetspartiet har i sitt partiprogram ställt upp följande punkter vad gäller bankväsendet:
- Bankerna skall tvingas åläggas att fondera vinster, beräknat på vinst efter finansiella intäkter och kostnader, till en summa uppgående till 70 miljarder kronor per bank.
-Bankerna inte längre skall äga rätt att utdela mer än 10 % av vinsten årligen till sina ägare, förrän vinstfonderingen uppgår till 70 miljarder kronor. Därefter äger bankerna rätt att utdela 20 %.
- Räntegapet, skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntan, skall inte tillåtas överstiga 1,5 %

Vi skall nu utveckla våra motiv till dessa ställningstaganden.

Frihetspartiet avser inte att staten via skattemedel längre skall finansiera bankerna då bankerna i sig är tillräckligt vinstgivande för att med egna medel kunna bygga upp fonder att använda i kristider. Frihetspartiet har därför på sitt partiprogram att bankerna skall tvingas fondera upp till 70 miljarder kronor. Medel som skall vara låsta på ett konto i riksbanken och endast efter ansökan kunna tas i bruk för användande i direkta kristider. Bankerna skall därför inte heller äga rätt att utdela mer än 10 % av den årliga vinsten till sina aktieägare innan vinstfonderingen uppgår till de stadgade 70 miljarder kronorna. Därefter skall bankerna kunna utdela 20 % av den årliga vinsten till sina ägare.

Före den senaste finanskrisen låg räntegapet på en historisk rekordnivå. Räntegapet utgörs av skillnaden mellan den ränta var och en får på sina sparpengar och den räntesats bankerna tar vid utlåning av sina pengar. Bankerna gjorde rekordvinster på löpande band före finanskrisen. 30 miljarder årligen var inga ovanliga siffror. Och, vem betalade dessa vinster? Jo, den vanliga medborgaren i det att de tvingades betala onödigt höga räntekostnader på sina hus-, bil- och konsumtionslån.

Frihetspartiet vill därför begränsa bankernas möjligheter att tjäna stora pengar på den vanliga människans onödigt stora ränteinbetalningar. Frihetspartiet vill införa ett tak för utlåningsräntan. Frihetspartiet vill att utlåningsräntan aldrig skall få överstiga inlåningsräntan med mer än 1,5 %. På detta vis ökar alla medborgares möjligheter att klara av hus- och billån vilka utgör en viktig och väsentlig del av många människors kostnader.

Peter Schjerva, ordförande Frihetspartiet