Frihetspartiet och Lagen om Utvidgat Förverkande

Frihetspartiet skall verka för att alla lagar och förordningar i Sverige skall ha beviskravet ”bortom rimligt tvivel”. Detta innebär bland annat att lagstiftningen rörande så kallat ”utvidgat förverkande” ändras från att ha lydelsen ”om det framstår som klart mer sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet” till det rättssäkra ”bortom rimligt tvivel”.

Frihetspartiet skall verka för att lagen gällande utvidgat förverkande skrivs om. Egendom skall inte längre kunna förverkas om egendomen inte härrör från personens egen kriminella verksamhet. Ej heller skall egendom kunna förverkas om egendomen berör verksamhet den dömde inte varit delaktig i eller ägt vetskap om.

Media har alltsedan lagen om utvidgat förverkande infördes i Svensk lagstiftning okritiskt redogjort för polis, kronofogdemyndighetens och åklagarämbetets aktioner kring lagstiftningen. Vad ingen mediarepresentant däremot gjort är att i detalj gå in och granska lagstiftningens själva innebörd. Lagen upphäver och begår grova övergrepp på allt vad svensk rättstradition tidigare ansett såväl heligt som oberörbart och likväl har ingen part gått på djupet och ifrågasatt själva lagstiftningen. Detta är ett ytterst alarmerande faktum i en rättsstat!

Låt oss börja med att ge vissa grundläggande fakta kring förverkande. Lagstiftningen kring propositionen 2007/08:68 ”Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet” trädde i kraft den 1 juli 2008. Vilka brott utlöser ett förverkande? De förverkandeutlösande brotten skall dels pekas ut genom en generell faktor hos brotten. Huvudregeln skall här vara att någon döms för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i sex år eller mer. Utöver strafftidsavgränsade brott avsåg den nya förverkandeformen också då någon döms för vissa särskilt angivna brott: ”Dessa brott ska vara människohandel (mindre grovt brott), koppleri, ocker (grovt brott), olovlig befattning med falska pengar (grovt brott), grovt dobbleri, narkotikabrott (normalgraden), olovlig befattning med narkotikaprekursorer (normalgraden), dopningsbrott (normalgraden), grovt dopningsbrott, narkotikasmuggling (normalgraden) samt människosmuggling och organiserande av människosmuggling (i båda fallen normalgraden).”

Detta var själva fakta kring förverkandelagen så låt oss nu genast kasta oss in i granskandet av själva lagstiftningen: Det första ytterst stötande med lagen är att det hittills rådande bevisbegreppet ”bortom rimligt tvivel”, i lagstiftningen kring ”Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet”, i all tysthet ersatts med det betydligt svagare rättsläget kring skrivningarna om det” på goda grunder kan antas” eller av ”om det framstår som klart mer sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet.”

Härvid frångår vi rättsprinciper som länge varit rådande i landet och anammar bananrepublikers lagstiftning som möjliggör för en diktaturstat att utan säkert bevisläge likväl kunna företa rättsliga åtgärder mot misshagliga personer eller grupperingar. Detta är också ett exempel på en skrivning som Frihetspartiet aldrig, under några omständigheter, kommer att ställa sig bakom än mindre godtaga utan vidare strid!

Vi går vidare i granskningen av lagstiftningen. Inte bara brottsliga gärningar som varit framgångsrika skall enligt lagen kunna medföra utvidgat förverkande utan vad mera även försök, förberedelse, anstiftan, medhjälp och stämpling till förverkandeutlösande brott. Således kan din egendom förklaras förverkad även om ett brottsutbyte inte ens föreligger!

Egendom skall kunna förverkas även om egendomen inte härrör från personens egen kriminella verksamhet och/eller om egendomen berör verksamhet den dömde vare sig varit delaktig i eller ägt vetskap om! Är det någon som läst artiklar om förverkande som också läst att lagstiftningen på detta vis är utformad och avser brott den dömde inte ens har kännedom om? Jag tror inte det! Detta är en fullkomligt rättsvridig och helt oacceptabel lagstiftning som genomförts i all tysthet av polis, åklagare, kronofogdemyndigheten och politiker i samarbete. Och med mediarepresentanters tysta godkännande!

Ännu intressantare blir det när man läser regeringens motivering till ovanstående rättsövergrepp: ”omständigheten att en sådan förutsättning inte uppställs kan givetvis någon gång leda till att egendom begärs förverkad hos en person trots att egendomen härrör från brottslig verksamhet denne saknar kännedom om. Emellertid är detta en i huvudsak avsedd konsekvens av förslaget, eftersom det överordnade målet med den nya förverkandeformen är att dra in vinster från inte närmare preciserad brottslig verksamhet.”

Vi går vidare och granskar nu hur lagstiftningen berör fysiska eller juridiska personer som av den dömde genom bodelning, arv, gåva eller testamente förvärvat egendom. Detta avser fall mottagaren varit i så kallad god tro = inte anade eller saknade anledning att tro att egendomen var annat än ärligt förtjänad eller inköpt av den tidigare ägaren. Även här skall förverkande kunna äga rum gentemot den eller de nya ägarna tilltrots att mottagaren varit i god tro!

Vad hade då remissinstanser att säga i frågan? Lagrådet skrev: ”mot bakgrund av att det utvidgade förverkandet kan avse annan egendom än sådan som härrör från den dömdes egen brottslighet och även kan komma att rikta sig mot en förvärvare av egendomen kan det föreslagna beviskravet inte anses acceptabelt.” En väldigt subtilt uttryckt protest men likväl ett tillkännagivande att en sådan åtgärd är fullständigt oacceptabel juridiskt!

Justitiekanslern anförde under samma premisser ”beakta att det rör sig om ett förverkande av egendom som inte kan kopplas till ett konkret brott och att det kan röra sig om egendom som härrör från brott som inte ens kan kopplas till den dömde. Den föreslagna ordningen skulle i praktiken innebära att om X döms för grovt narkotikabrott så kan egendomen som tillhör hans svåger förverkas om den med stor sannolikhet härrör från en okänd persons brottsliga verksamhet.” Här pekar vältaligt Justitiekanslern på det uppenbart orimliga i lagstiftningen att förverkande kan ske i nästa led på grund av brottslighet som okända personer begått!? Jag tror att det blir allt tydligare för alla som läser detta att lagstiftningen kring förverkande är ytterst horribel såväl som ett utslag av svår rättsröta.

Den sista uppenbart orättfärdiga aspekten kring förverkandelagstiftningen att granska är skrivningen: ”Det utbyte som kan förverkas med hjälp av den nya förverkandeformen ska ha genererats av en brottslig verksamhet som inte är – och inte behöver vara – närmare preciserad.” Europakonventionen 6.3 fastslår: ”Var och en som blivit anklagad för brott har följande minimirättigheter; att utan dröjsmål, på ett språk som han förstår och i detalj, underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom. Europakonventionen fastslår således att varje anklagad har rätt att i detalj underrättas om innebörden av och grunden för en anklagelse riktad emot honom. Skrivningen ”som inte är och inte behöver vara närmare preciserad” strider därigenom direkt mot Europakonventionen och vid en eventuell prövning kommer också den svenska lagstiftningen att därvid falla platt till marken och ogiltigförklaras emedan den strider mot Sveriges åtagande att följa Europakonventionen.

På många håll har på senaste tid höjts röster för att ytterligare skärpa förverkandelagstiftningen och göra det än enklare för polis, åklagare, kronofogdemyndigheten m.fl. att agera mot personer som utpekas såsom kriminella. Frihetspartiet vill istället riva upp och omarbeta lagstiftningen så den i fortsättningen dels är rättssäkert utformad och dels följer Sveriges åtagande enligt Europakonventionen. Ingen människa, brottslig eller ej, skall behöva frånkännas egendom under svagare bevisläge än ”bortom rimligt tvivel.” Ingen människa skall heller berövas egendom för brott han inte medverkat i eller haft kännedom om.
Personer som i god tro genom bodelning, arv, gåva eller testamente förvärvat egendom skall inte längre kunna bli föremål till förverkande av egendom. Speciellt inte med tanke på att egendomen kan dömas förverkad i första ledet på grund av brottslighet den dömde inte ens vare sig medverkat i eller ägt kännedom om! Slutligen skall Förverkandelagstiftningen vara harmoniserad med Europakonventionen och självfallet i detalj kunna precisera anklagelserna gentemot den åtalade.

Peter Schjerva, ordförande Frihetspartiet