Behåll de specialutformade programmen

Förslag till en ny gymnasieskola bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet och ska enligt planerna träda i kraft år 2011. De första ungdomskullarna i den nya gymnasieskolan kommer därmed att vara i aktiv ålder åtminstone fram till 2060-talet. Den struktur som nu väljs för skolformen kommer emellertid att påverka ålderskullar i aktiv ålder betydligt längre fram i tiden än så.

Den tid vi lever i präglas av omfattande förändringar som är svåra att förutsäga. I utbildningssystemet måste det finnas möjligheter för lokalt utvecklingsarbete, att låta utbildningar växa fram i samspel med arbetslivet och andra aktörer. Minskade elevkullar, speciellt i glesbygdsregionerna, ställer speciella krav på att ett brett utbud ändå kan upprätthållas.

Tyvärr ger inte gymnasieutredningens betänkande garantier om tillräckligt utrymme för flexibilitet, nyskapande, kombinationer av utbildningar och förberedelser för livslångt lärande. Det är något som krävs för att rusta framtidens elever och medborgare inför en mångformig och delvis snabbt föränderlig arbetsmarknad.

Tvärtom föreslår utredningen - utan närmare analys - en uppstramning av programmen, med beskuret utrymme för valbara kurser och ett avskaffande av specialutformade program. I betänkandet påstås att det idag skulle finnas en vildvuxen flora av utbildningar. Att hävda att en mer likformig skola skulle skapa större likvärdighet för eleverna anser vi vara ett ålderdomligt och felaktigt synsätt.

I verkligheten finns det både inom kommunala och fristående skolor en mängd mycket goda exempel på utbildningsupplägg som engagerar eleverna vars mål motsvarar arbetsmarknadens behov. Åtskilliga har växt fram i nära samverkan mellan skolan och arbetslivet samt i medverkan av organisationer och föreningsliv. Det finns inget belägg för att dessa utbildningar skulle ha en lägre kvalitet och vara sämre på att förbereda eleverna för fortsatta studier eller arbetslivet. Ett exempel är kombinationen teknik - fordon, där en avvägd blandning praktik och teori stimulerat elevernas intresse och resulterat i en mer "spetsig" utbildning med hög anställningsbarhet. Eleverna har utvecklat ett aktivt och initiativrikt förhållningssätt vilket resulterat i att andelen elever som startat eget är påtagligt hög. Eleverna blir väl förberedda både för yrkesverksamhet och fortsatta studier.

Ett annat motiverande upplägg är kombinationen idrott - inte bara elitidrott - med olika inriktningar mot områden som ledarskap, företagande och naturvetenskap. Intresset från elever har visat sig så stort att alla inte kunnat beredas plats, trots att det handlar om runt 20 000 ungdomar på lokala idrottsprogram. Idrottsverksamheten är idag något mycket mer än en populär fritidssysselsättning, det handlar om en betydande arbetsmarknad med viktig samhällsekonomisk betydelse.

Eleverna måste förberedas att möta förändringar och innovationer och stödjas att i högre grad utveckla positiva attityder, egna drivkrafter samt förmåga till samarbete, problemlösningsförmåga och kapacitet att omsätta tanke till handling. En ny gymnasieskola måste vara öppen för behov och önskemål från arbetsliv och ungdomar, att efterhand möta uppkommande behov och vara ett viktigt verktyg för att främja lokal och regional tillväxt. Arbetslivets och företagens engagemang och ansvar uppstår om de kan vara med och påverka.

Globalisering, tekniska landvinningar samt utveckling inom nya kunskapsfält får genomslag i behov och efterfrågan. I en snabbt föränderlig omvärld måste utbildningssystemet ge tillräckligt utrymme för flexibilitet och mångfald oavsett eleven planerar att gå ut snabbt i arbetslivet eller inriktar sig på fortsatta studier.

Utvecklingen av gymnasieskolornas verksamhet sker inte från en central punkt i landet ut mot landets kommunala och fristående skolenheter. Det är i stället nödvändigt med en struktur och en form som möjliggör och stödjer en skolutveckling i verksamheten, tillsammans med ett nationellt säkerställande av krav och likvärdighet. Vi ser det därför som en nödvändighet att möjligheten att specialutforma program finns kvar i den nya gymnasieskolan.

Annika Lundius, Svenskt Näringsliv
Kjell-Olof Feldt, Friskolornas Riksförbund
Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting
Karin Mattsson, Riksidrottsförbundet
Josephine Bladh, Sveriges Elevråd, Svea