Fryshuset vill minska ungdomsvåldet med konflikthanteringsprogram för unga i destruktiva miljöer

Fryshuset utvecklar ett professionellt utbildningsprogram för dialog och konflikthantering för unga vuxna som ger verktyg att hantera ett allt mer polariserat samhälle där de konflikter som pågår både lokalt och globalt idag spelar allt större roll, och påverkar många unga i deras vardag.

Konflikter bland unga som leder till dödligt våld ökar i samhället idag. De skapas utifrån kränkningar och okunskap i hur en konflikt kan lösas på annat sätt än med våld. Många unga lever idag med ärvda konflikter från sina hemländer, som befinner sig i krig, eller som uppstår på grund av utseende eller på grund av lojalitet med normer som är en del av ungas områden, subkulturer eller samhället i stort. Unga upplever många gånger konflikterna som helt oundvikliga.

– Unga ska inte känna sig hindrade i sitt agerande eller vara rädda för att hamna i konflikter. De ska känna att de äger och kan hantera de verktyg som finns för att lösa de konflikter som uppstår. Utbildningen är riktad till unga vuxna i åldern 18-29 år där vi idag ser att det finns ett glapp. För denna åldersgrupp är offentligt stöd och offentliga insatser mycket begränsade, samtidigt som det är en ålder då många riskerar att hamna i destruktiva och konfliktfyllda miljöer, säger Camila Salazar, kriminolog på Fryshuset.

Projektet finansieras med stöd från Postkodlotteriet.

Kontakt

För mer information kontakta Carin Balfe Arbman, t f Kommunikationschef, Fryshuset, tel 070-633 35 08, carin.balfe-arbman@fryshuset.se 

---

Om projektet

Fryshuset arbetar med och når unga som befinner sig mitt i de konflikter som skördat många unga liv de senaste två åren. Vi hjälper unga att lämna kriminella gäng där de, som av olika anledningar har hamnat i en destruktiv livsstil, många gånger måste fly för sitt liv. Vi anser att konflikthantering är något alla borde få möjlighet att lära sig. Resultatet vi vill uppnå med det här utbildningsprogrammet är att få unga vuxna att uppleva en större trygghet i sina vardagliga liv, ha stärkt sina förmågor att hantera konflikter och spänningar samt kunna påverka sitt samhälle vilket ger dem ökad känsla av inkludering i samhället.