Så mycket kostar gängkriminalitet och extremism

Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark - som i mer än 30 år har forskat kring ekonomiska kostnader av sociala problem - släpper nu sin omtalade forskningsrapport om de ekonomiska kostnaderna för gängkriminalitet och extremism i Sverige. Siffrorna är hisnande. Rapporten visar bl.a. att en enda gängmedlem som är kriminell i 15 år kostar samhället cirka 23 miljoner kr. En vit-makt anhängare beräknas under en lika lång period skapa kostnader på cirka 30 miljoner kr. Vidare beräknas den totala notan för ett organiserat kriminellt gäng på 15 personer under en 20 års period skapa samhällskostnader på omkring 530 miljoner kr.

Rapportens siffror krymper naturligtvis i jämförelse med det mest extrema; enligt den norska regeringen uppgick kostnaderna för terrordåden i Oslo till drygt en miljard norska kronor bara under år 2011. Den oerhörda tragedin kommer därtill naturligtvis fortsätta att kosta pengar under oöverskådlig lång tid. Bara den pågående rättegången mot Behring Breivik kostar 2,5 miljoner kronor per dag och den totala kostnaden väntas överstiga 100 miljoner.

Att motverka våld och extremism skulle alltså inte bara spara det mänskliga lidandet utan även enorma summor pengar. Ingvar Nilsson har granskat även detta; det ekonomiska utfallet av preventiva och rehabiliterande åtgärder mot extremism och kriminalitet. Resultatet visar att dessa verksamheter är extremt lönsamma. Fryshusets verksamheter Cides, Passus och Exit (som på olika sätt arbetar för att hindra kriminalitet och extremism) kostar vardera omkring 2,5 miljoner per år.  Om varje sådan verksamhet under ett helt år endast lyckas med att få en enda gängmedlem eller extremist att lämna sitt gamla liv, så har man alltså skapat ekonomiska vinster motsvarande flera miljoner kronor.

Det som trots den höga avkastningen fortsätter att hindra satsningar på sociala verksamheter är enligt Ingvar Nilsson bl.a. kortsiktighet och det så kallade stuprörstänkandet inom svensk samhällsstruktur. Ansvariga myndigheter och beslutsfattare ser bara sin del av problemet och budgetåret styr besluten. De totala ekonomiska effekterna av t ex. extremism och kriminalitet förblir osynliga för den enskilde beslutsfattaren. Ingen tar ansvar för helheten.

Å andra sidan borde vi inte längre behöva några ekonomiska argument för att inse värdet av att motverka våld och kriminalitet. Den snabbt växande gängkriminaliteten i svenska storstäder, där mord och mordförsök på öppen gata på en del håll blivit en del av vardagen, talar för sig självt. Och det gör naturligtvis 22 juli dåden i Oslo än mer. Det dyraste av allt är att inte göra allt vi kan.

Presentationen av rapporten äger rum på verksamheten Cides nätverksmöte på Fryshuset som leds av Camila Salazar, verksamhetsansvarig för Cides. Presentationen följs av en diskussion om vad Sverige behöver göra för att motverka extremism och kriminalitet.