Fysisk aktivitet minskar risken för metabola syndromet

En minuts träning per dag minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt en studie som Sahlgrenska akademin och GIH genomfört. Studien ingår i SCAPIS-studien och har undersökt 836 män och kvinnor mellan 50 och 64 år.
– Resultat visar hur stor effekt träningen har för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Mats Börjesson, professor vid Sahlgrenska och tidigare GIH.

En stillasittande livsstil ökar risken för det metabola syndromet, det vill säga bukfetma i kombination med riskfaktorer som blodfetter, kolesterol, högt blodtryck och nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2. Dessa faktorer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
– Resultatet från studien visar att det räcker med att byta ut stillasittandet mot en promenad på tio minuter varje dag för att få en betydande minskad risk för det metabola syndromet. Om den fysiska aktiviteten utförs på medel- eller högintensiv nivå minskar risken ytterligare, säger Mats Börjesson, professor vid Sahlgrenska akademin och tidigare GIH.

Studien ingår i den stora och pågående SCAPIS-studien som finansieras av Hjärt-Lungfonden. I studien har 836 män och kvinnor mellan 50 och 64 år deltagit och forskare vid Sahlgrenska akademin och GIH har studerat hur risken för hur det metabola syndromet påverkas om stillasittande byts ut mot fysisk aktivitet i tre olika intensitetsnivåer. Deltagarna genomgick ett stort antal tester och den fysiska aktiviteten och stillasittandet mättes med en accelerometer. Syftet var att undersöka om risken för det metabola syndromet minskade om stillasittandet byttes ut mot rörelse i en minut och upp till 120 minuter per dag med fysisk aktivitet på låg, mellan eller hög intensitetsnivå. Resultatet visade att vid tio minuters högintensiv träning per dag har risken mer än halverats och är helt eliminerad vid träning en timme per dag.

– Det har att göra med att människor som rör på sig så mycket att de inte längre har de riskfaktorer som ingår i det metabola syndromet, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin och huvudansvarig för hela SCAPIS-studien.

Resultatet från denna studie visar hur mycket fysisk aktivitet och rörelse som krävs, och på vilken nivå, för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta kan komma till stor användning för läkare som på ett enkelt sätt kan förklara vikten av fysisk aktivitet för patienterna.

SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. Studien leds av en nationell forskargrupp och genomförs vid sex olika universitetssjukhus i Sverige och GIH och samordnas från Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Projektet finansieras av Hjärt-Lungfonden med betydande bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet och universitetssjukhusen själva.
SCAPIS-studien genomför omfattande undersökningar av hjärt- och lungstatus på 30 000 svenskar i åldern 50-64 år. Forskningen som ligger till grund för den här publicerade studien har gjorts inom ramen för pilotstudien i Göteborg.

Artikeln Isotemporal substituton of sedentary time by physical activity of different intensities and bout lengths, and its associations with metabolic risk publicerades i European Journal of Preventive Cardiology, online i december.

För mer information:
Mats Börjesson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, överläkare vid Östra sjukhuset och tidigare professor vid GIH, tel: 070-529 83 60
Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och huvudansvarig för SCAPIS-studien, tel: 031-342 8011, 070-509 44 05
Örjan Ekblom, med. dr i fysiologi, GIH, tel: 072-510 48 59
Louise Ekström, kommunikationsansvarig extern information, GIH, tel: 070-202 85 86