Negativa förändringar i levnadsvanor under covid-19 är kopplat till högre risk för upplevd psykisk ohälsa

I den hittills största svenska studien på området visar forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, att majoriteten av studiedeltagarna inte gjort några förändringar i levnadsvanor under covid-19-pandemin. För de som däremot gjorde förändringar varierade dessa signifikant mellan de två pandemivågorna 2020, och skiljde sig mellan kön-, ålder- och yrkesgrupp. En negativ förändring av levnadsvanor var tydligt relaterat till upplevd psykisk ohälsa som hälsoångest, generell ångest och nedstämdhet.

– Att det är en stor skillnad mellan vilka grupper i samhället som har förändrat, och har kunnat förändra, sina levnadsvanor under pandemin är viktig kunskap för att förstå hur pandemin har slagit olika i samhället, säger Elin Ekblom Bak, docent och en av de ansvariga forskarna vid GIH.

Studien är baserad på drygt 5 600 män och kvinnor i åldrarna 18-78 år i den arbetsföra befolkningen. De genomgick en Hälsoprofil mellan april och december förra året där de svarade på frågor kring levnadsvanor och upplevd psykisk hälsa i relation till pandemin. Data kommer från hälsoföretaget HPI Health Profile Institute.

En majoritet av deltagarna uppgav att de inte förändrat levnadsvanor som stillasittande, daglig fysisk aktivitet, träningsvanor, kostvanor, alkoholintag eller rökvanor. De som dock förändrade sina levnadsvanor, såväl negativa som positiva, gjorde det i större utsträckning under våren 2020 (första vågen) jämfört med hösten 2020 (andra vågen).

– Kvinnor och universitetsutbildade försämrade i större utsträckning flera av sina levnadsvanor jämfört med män och de utan universitetsutbildning. Personer över 60 år förbättrade flera av levnadsvanorna jämfört med personer under 60 år. Dessutom hade personer med högre utbildning i större utsträckning både negativa och positiva förändringar av levnadsvanor jämfört med personer med lägre utbildning. Detta speglar sannolikt vilka som är mer benägna, men också faktiskt har möjligheten, att göra förändringar i sina levnadsvanor i dessa situationer, säger Victoria Blom, docent vid GIH och studiens förstaförfattare.

Ett intressant resultat var att en försämring av levnadsvanor kopplas till upplevd psykisk ohälsa. Dessutom visade resultaten att de som hade mycket tid i ”mentalt passivt” stillasittande på fritiden (slösurfande på mobilen och tv-tittande) hade starkt samband med upplevd psykisk ohälsa, medan inga liknande samband sågs för de som satt mycket med ”mentalt aktivt” stillasittande (arbetsuppgifter, läsa och lösa korsord) eller vid socialiserande (vid måltid, prata med vänner eller familj).

– Redan i mars förra året tog vi initiativ till att komplettera våra hälsotjänster med specifika covid-frågor som ligger till grund för den här studien. Att nu kunna bidra med denna kunskap känns mycket viktigt, säger Peter Wallin, vd vid HPI Health Profile Institute.

Studien är framtagen av HPI-gruppen på GIH.

Onsdagen den 24 mars 2021 anordnar GIH tillsammans med Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden ett kostnadsfritt, digitalt seminarium kring just långvarigt stillasittande, vilket är högst aktuellt i relation till denna artikel. För mer information: www.gih.se/seminarium/stillasittande

Artikeln finns fritt tillgänglig på: https://www.mdpi.com/1660-4601/18/6/331

Läs även artikeln i GIH:s forskningsdatabas DiVA:
http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1539297

För mer information kontakta:
Elin Ekblom Bak, docent, GIH, e-post: eline@gih.se, tel: 070-789 59 17
Victoria Blom, docent, GIH, e-post: victoria.blom@gih.se, tel: 070-721 30 29
Peter Wallin, vd, HPI Health Profile Institute, e-post: peter.wallin@hpihealth.se tel: 070-833 91 20
Louise Ekström, pressansvarig GIH, e-post: louise.ekstrom@gih.se tel: 070-202 85 86