Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Psykisk ohälsa vanligt inom elitidrotten

    Cecilia Åkesdotter har i sin avhandling undersökt psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. Resultatet visar att över hälften hade mått så psykiskt dåligt att det haft en påtaglig påverkan på deras förmåga att fungera som vanligt under två veckor eller mer.

  • Muskelns förmåga att svara på styrketräning bevaras vid åldrande

    Äldre individer har en likvärdig förmåga för muskeltillväxt genom styrketräning och intag av proteinrik mat jämfört med yngre. Det visar Sebastian Edmans avhandling som har undersökt de snabba och långsamma muskelfibertypernas svar på styrketräning hos äldre och yngre försökspersoner.

  • Två föreläsningar om FaR och Prestation i maj!

    Mellan den 18 och 20 maj blir det World Academic Forum som arrangeras av Stockholms Akademiska Forum. Då kommer 18 universitet och högskolor ha närmare 30 olika seminarier. GIH ansvarar för två av dessa seminarier som handlar om Prestation samt Fysisk aktivitet på recept.

  • Negativa förändringar i levnadsvanor under covid-19 är kopplat till högre risk för upplevd psykisk ohälsa

    I den hittills största svenska studien visar GIH:s forskare att majoriteten av deltagarna inte gjort några förändringar i levnadsvanor under pandemin. För de som gjorde förändringar varierade dessa mellan de två pandemivågorna 2020, och skiljde sig mellan kön-, ålder- och yrkesgrupp. En negativ förändring ledde till upplevd psykisk ohälsa som hälsoångest, generell ångest och nedstämdhet.

  • Stor skillnad i ohälsa mellan olika yrkesgrupper

    En ny studie från GIH visar att det är en stor variation mellan olika yrkesgrupper i olika ohälsofaktorer som låg kondition, fetma, högt blodtryck och daglig rökning. Omsorgsyrken samt transport- och maskinföraryrken löper störst risk för samlad ohälsa, medan yrken med krav på högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik löper den lägst samlade risken.

  • Stillasittande på fritiden och arbetet har olika samband med mental ohälsa

    Ny forskning visar att mycket stillasittande på fritiden ökar risken att uppleva depressions- och ångestsymtom, medan mycket stillasittande på arbetet inte visar samma starka samband. Personer som ofta gör avbrott i sitt stillasittande på fritiden upplever mer sällan symtom av depression och ångest. Detta visar två nya studier från GIH och Karolinska Institutet.

  • Ökad övervikt och fetma bland vuxna åren 1995-2017

    Antalet vuxna individer i Sverige med övervikt och fetma har ökat markant mellan åren 1995 och 2017. Under denna tidsperiod ökade förekomsten av övervikt från 44 procent till 54 procent och förekomsten av fetma från 9 procent till 17 procent. – Det är en alarmerande utveckling där allt fler individer hamnar i riskzonen för allvarliga sjukdomar, säger Erik Hemmingsson docent vid GIH.

  • Lätt fysisk aktivitet skyddar personer med metabola syndromet

    Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter – för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

  • Fysisk aktivitet minskar risk för individer med hjärtsjukdom

    Amanda Eks avhandling handlar om hur fysisk aktivitet påverkar personer med hjärtsjukdom. Den beskriver hur de hjärtsjukas problem varierar med graden av fysisk aktivitet. – Risken för längre vårdtider, återinläggningar och dödlighet är lägre bland individer som var regelbundet fysiskt aktiva och som spenderade mindre tid i stillasittande i jämförelse med de som var inaktiva.

  • Högre kondition minskar risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död – oavsett ålder och kön

    Studien på friska vuxna personer visar att högre kondition minskar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid hos både män och kvinnor i alla åldrar. – Tidigare studier har mestadels genomförts på män. Här är hälften av de totalt 266 000 deltagarna kvinnor och nu kan vi jämföra betydelsen av kondition mellan män och kvinnor, säger docent Elin Ekblom Bak vid GIH.

  • GIH anställer två professorer

    De två professorerna heter Abram Katz och Magnus Lindwall. De har båda anknytning till och samarbetar med GIH:s forskare. – Vi gör en storsatsning genom att anställa två professorer. Deras kompetens kommer att bidra till GIH:s redan idag framgångsrika forskning, säger Per Nilsson, rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

  • Försämring av konditionen i den svenska arbetsföra befolkningen sedan 1995

    En ny studie från GIH baserad på en databas med över 350 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen visar en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga, dvs kondition, mellan åren 1995 och 2017. I hela studiepopulationen minskade konditionen med 10,8 procent och andelen med en hälsofarlig låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent. En av forskarna är Elin Ekblom Bak.

  • Viktigt för kvinnor med bröstcancer att träna under cellgiftsbehandling

    Daniele Cardinale och Sara Mijwel vid KI har publicerat en artikel i FASEB. Den visar att 16 veckor av högintensiv styrke- och konditionsträning under cellgiftsbehandling ger bättre muskelmassa och muskelmetabolism. – Träning för de med bröstcancer bör rekommenderas för att motverka skadliga effekter av cellgifter på muskelfunktion och förbättra livskvalitet, säger Daniele Cardinale.

  • Medverkan i skolidrotten bidrar till livslång hälsa

    Forskare har studerat betydelsen av deltagande i idrott och hälsa och aktivitet på fritiden i ung ålder för aktivitetsvanor, prestationsförmåga och hälsa senare i livet. – De kvinnor och män som deltog i idrottslektionerna är idag oftare fysiskt aktiva, har högre kondition, är mindre överviktiga, har bättre hälsa och lägre blodtryck, säger Elin Ekblom Bak.

  • Ökad motion efter hjärtinfarkt kan rädda liv

    Patienter som ökade sin fysiska aktivitet efter hjärtinfarkt halverade sin risk att dö. Det visar en studie på drygt 22 000 patienter som genomförts av GIH och Centrum för hälsa och prestation . – Då dessa effekter är så tydliga borde alla bli rekommenderade att vara fysiskt aktiv. Detta är minst lika viktig som råd om att sluta röka och minska stress, säger Örjan Ekblom, docent vid GIH.

Visa mer