Undervisningsmodell ökar elevers självmedvetenhet och kritiska tänkande

I denna studie medverkade elever i en gymnasieklass där de fick ta del av en laborativ hälsobaserad undervisningsmodell inom idrott och hälsa. De fick analysera olika experimentella uppgifter, fick hemuppgifter, genomföra praktiska aktiviteter och svara på olika enkäter för att förstå och reflektera över konditionens påverkan på hälsan.
– Resultatet visar att denna modell utmanar elevernas kritiska tänkande och bidrar till en ökad kunskap om och erfarenhet av konditionens betydelse för hälsan, säger Marie Graffman-Sahlberg, lic-doktorand på GIH.

Syftet med studien ”Fysisk hälsa som lärobjekt – en laborativ undervisningsmodell i idrott och hälsa” har varit att utveckla och undersöka implementeringen av en hälsobaserad undervisningsmodell för att få praktisk, teoretisk kunskap, självmedvetenhet och erfarenhet samt förståelse hos eleverna. Modellen användes i årskurs 1 i en gymnasieklass och insamlingsperioden var under höstterminen 2012. Fokus har legat på vad, hur och i vilken omfattning denna modell kan bidra till elevers kunskap om och förståelse av kondition och dess betydelse för hälsan.

I den praktiknära och laborativa studien skulle eleverna identifiera frågan, mäta och registrera det personliga utgångsläget, läsa in och diskutera teoretiska förutsättningar, tillföra fysisk aktivitet, mäta eller registrera förändringar, besvara och praktiskt undersöka de experimentella frågeställningarna samt reflektera över utfallet i labbrapporter och personliga erfarenheter.

Utifrån insamlad data i form av elevernas labbrapporter, lektionsanteckningar, frågeformulär och testsvar visade resultatet tydligt att eleverna har utvecklat sin hälsolitterära förmåga, läraren kunde urskilja vilka som hade utvecklat ett mer begynnande kritiskt tänkande och vilka som hade en mer basal förståelse av mätvärdenas betydelse.

– Detta upplägg medförde att eleverna själva fick söka förklaring i teorin till de mätresultat, upplevelser och erfarenheter de fick i samband med de fysiska aktivitetslaborationerna. De utförde inte bara själva aktiviteten utan de reagerade och reflekterade också över orsaker och effekter av aktiviteten, säger Marie Graffman-Sahlberg.

Studien är ett bidrag till den pågående diskussionen om ämnet idrott och hälsas målsättning, kunskapsbidrag, innehåll och utformning. Resultatet kan även bidra till den nationella och internationella efterfrågan på metoder och modeller för att utveckla elevers lärprocess i relation till undervisningen.

Läs avhandlingen på http://www.gih.se/licentiatseminariumMGS

Fredagen den 9 januari kl. 13:00 försvarar Marie Graffman Sahlberg sin licentiatuppsats i idrottsvetenskap på GIH. Alla är varmt välkomna.

För mer information kontakta:
Marie Graffman-Sahlberg, lic-doktorand vid Forskarskolan idrott och hälsas didaktik GIH, tel: 070-269 57 57 eller på e-post marie.graffman-sahlberg@gih.se
Louise Ekström, kommunikationsansvarig GIH, tel: 08-120 537 11 eller 070-202 85 86