Inledningsvis lyfts GIH:s forskning som visar att fysiskt mer aktiva har en förbättrad hälsa. Under samtalet diskuteras hur mycket hälsan får kosta, om stadsplanering kan öka den fysiska aktiviteten, hur mycket sjuk- och vårdkostnaderna kan minska om fysisk aktivitet på recept används mer och om skolgårdar kan bidra till att barn och ungdomar rör på sig mer. Vi ställer oss frågan - hur når vi dit?
Jubiléet firas med ett stort gympapass onsdagen den 27 maj klockan 12:00-13:00 på GIH:s gräsmatta. Detta forsknings- och utvecklingsprojekt vänder sig till personer äldre än 65 år. Deltagarna tränar kostnadsfritt och genomför hälsotester tillsammans med GIH:s studenter från hälsopedagogprogrammet. Syftet är att på sikt bidra till sänkta vård- och omsorgskostnader och ökat välmående hos de äldre.
SCAPIS planerar att omfatta 30 000 individer i åldrarna 50-64 år och är en världsunik studie som genomförs i Sverige. Syftet är att studera hälsa inom områdena hjärta, kärl och lungor. GIH, medverkar i denna studie och ansvarar för mätningarna av det dagliga aktivitetsmönstret och analyserar hur detta är kopplat till bland annat riskfaktorer, åderförkalkning och fettfördelningen i kroppen.
GIH och KTH blir, tillsammans med Göteborgs Universitet/Chalmers Tekniska Högskola och Umeå universitet, Sveriges första Riksidrottsuniversitet från och med hösten 2015. Anledningen till att dessa Riksidrottsuniversitet startas är för att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft och göra det möjligt för elitidrottare att kombinera karriären med akademiska studier.
Shine Competition är en tävling som vänder sig i första hand till högskolor i Stockholmsregionen i syfte att få fler att bli mer aktiva. I dagens samhälle finns ett behov att utveckla en ny produkt eller en tjänst som underlättar fysisk aktivitet. Bakom satsningen står GIH, tillsammans med samarbetspartner. Sista anmälningsdag är den 30 juni och tävlingens vinnare offentliggörs i augusti.
Britta Thedin Jakobsson, doktorand på GIH, har valt att forska om vilka som stannar kvar i föreningsidrotten och varför de gör det: – De som fortsätter gör det för glädjen av att lära sig idrottsliga förmågor tillsammans med andra, de vill utvecklas men att fokus är på kampen här och nu snarare än att vinna idrottslig framgång - något som föreningar bör ta till sig.
Håkan Larsson, professor på GIH, har tillsammans med Mikael Quennerstedt från Örebro universitet tagit initiativ till ett temanummer om forskning om lärande i skolämnet idrott och hälsa i tidskriften Sport, Education and Society. Nu finns artiklarna från tidningen tillgängliga digitalt och kan laddas ner från nedanstående länkar.
Jag vill gärna bjuda in dig till Stå Upp-seminariet fredagen den 30 januari på eftermiddagen. Då föreläser forskare om aktuell forskning om hur du kan undvika stress, återhämta dig och ger dig konkreta och enkla tips.
Rickard Håkansons licentiatuppsats har fokuserat på hur idrottslärare arbetar med dokumentation för att skapa underlag för bedömning. En anledning till denna studie är att de nya läro- och kursplanerna, de nya nationella kunskapskraven och det nya betygssystemet ställer allt högre krav på lärares underlag för bedömning. Kraven upplevs som omöjligt att få ihop i förhållande till undervisningen.
Två viktiga hälsoproblem är bilismens bidrag till städernas höga föroreningshalter och människors brist på fysisk aktivitet. Ett forskningsprojekt visar att om cirka 110 000 stockholmare, som idag åker bil till arbetet och har maximalt 30 minuters cykelväg dit, tar cykeln i stället för bilen, så medför det påtagliga förbättringar av utomhusluften och därigenom bättre hälsa för hela befolkningen.
I denna studie medverkade elever i en gymnasieklass där de fick ta del av en laborativ hälsobaserad undervisningsmodell inom idrott och hälsa. De fick analysera olika experimentella uppgifter, fick hemuppgifter, genomföra praktiska aktiviteter och svara på olika enkäter för att förstå och reflektera över konditionens påverkan på hälsan.
GIH och KTH kan tillsammans med Göteborgs Universitet/Chalmers Tekniska Högskola och Umeå universitet bli Sveriges tre första Riksidrottsuniversitet. Anledningen till att man instiftar Riksidrottsuniversitet är för att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft som kan ge flera medaljer i internationella tävlingar.
Oavsett om personer tränar intervaller eller mer klassisk konditionsträning så förstärker lågt muskelglykogen aktiveringen av PGC-1α-genen. En annan träningsform är kombinationsträning. Otränade personer som kombinerar uthållighet och styrka i ett och samma träningspass har nämligen en kraftigt förstärkt aktiveringen av PGC-1α-genen.
Mikael Mattsson, forskare på GIH, och Filip Larsen, forskare på Karolinska Institutet, men med koppling till GIH, har tilldelats Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande, SCIF, pris för yngre forskare. Förutom en prissumma (50 000 kronor vardera) får mottagarna även en minnesplakett.
I Fredrik Tinmarks avhandling har han studerat rörelsen hos golfare för att öka kunskapen om hur nervsystemet väljer rörelsestrategi i komplexa rörelser där antalet möjliga lösningar är stort. Mer specifikt studerades om biomekaniska faktorer som både kan förenkla kontrollen och minska variabiliteten i utförandet prioriterades.
Regelbunden motion är effektivt för att förebygga diabetes och förbättra prestationsförmågan. Per Franks avhandling visar att träning med låga glykogennivåer ökar mitokondrietätheten, vilket innebär en förbättrad uthållighet. Resultatet visar även att styrketräning är en effektiv och säker metod för äldre att förbättra hälsa och prestation.
UKÄ har utvärderat landets utbildningar i idrottsvetenskap med omdömena: bristande kvalitet, hög kvalitet eller mycket hög kvalitet. GIH:s kandidat- och magisterexamen fick hög kvalitet. – Vi är nöjda med att bedömningen av kandidatexamens första mål, där studenterna ska visa kunskap om den vetenskapliga grunden till ämneskunskaper, fick högsta betyg, säger rektor Karin Henriksson-Larsén.
”Man talar om jämställd idrott” är Matthis Kempe-Bergmans avhandling om manliga idrottsledares syn på jämställdhet inom idrotten. Jämställdhet har haft en självklar plats på agendan i svensk idrott, trots det har den ibland ifrågasatts. Denna avhandling lyfter fram de svårigheter som finns och som kan påverka jämställdhetsarbetet i idrotten.
Skolor som erbjuder idrottsprofilerade utbildningar ökar sin konkurrenskraft gentemot andra skolor och lockar på så sätt högpresterande elever. Samtidigt är det få utbildade lärare som undervisar i utbildningarna. Det är resultatet som kommer fram i Magnus Ferrys nya avhandling.
Resultatet av undersökningen visar att 81 procent vill vara fysiskt aktiva en timme om dagen om det fanns bra möjligheter till fysisk aktivitet. – Undersökningen visar tydligt viljan att vara aktiv och politikerna borde i valtider ta till sig detta resultat och avsätta ekonomiska resurser för att få fler att ta ansvar för den egna hälsan, säger Karin Henriksson-Larsén, rektor på GIH.
