Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skola

  • ESF-rådets bidrag ska minska skolavhopp

    Gymnastik- och idrottshögskolan har fått drygt 5 miljoner kronor från Svenska ESF-rådet. Bidraget ska gå till att undersöka om förbättrad psykisk hälsa, kognition och skolprestation hos skolungdomar minskar skolavhopp.

  • Konditionen är lägre hos unga med mycket skärmtid

    Forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt samband mellan kondition och fysisk aktivitet, skärmtid och organiserad idrott. – Resultatet visar att de som hade fem timmars skärmtid eller mer om dagen på vardagar hade lägre kondition än de som hade mindre, säger Karin Kjellenberg, doktorand och studiens försteförfattare.

  • 6 miljoner till forskning om elevers förflyttningar under skoldagen

    GIH och Uppsala universitet är medsökande i ett fyraårigt forskningsprojekt i utbildningsvetenskap som leds av Malmö universitet. En fungerande skolgång lägger grunden till barn och ungas skolämneskunskaper och för deras känsla av samhörighet, delaktighet och bidrag till samhället. Genom det här projektet får GIH möjlighet att bidra med innovativ och nyskapande kunskap inom ett angeläget område.

  • 5,7 miljoner till forskning om ämneskunskaper i rörelse inom lärarutbildning

    Med Gymnastik- och idrottshögskolan som ansvarigt lärosäte så kommer ett fyraårigt forskningsprojekt att bedrivas om ämneskunskaper i rörelse. GIH tar därmed ytterligare ett viktigt steg i arbetet med att utveckla skolämnet idrott och hälsa och bidra med kunskap om de utmaningar som finns inom idrott, fysisk aktivitet och hälsa i dagsläget.

  • Elever på skolor med mobilförbud rör sig mer

    Elever som går i skolor som har riktlinjer för hälsa, mobilförbud under raster och mer tid för ämnet idrott och hälsa rör på sig mer och sitter mindre. Detta har jämförts med skolor som saknar riktlinjer. – den första större svenska studien som visar att mobilförbud har ett samband med både mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande hos ungdomar, säger docent Gisela Nyberg.

  • Kan fysisk aktivitet och läxläsning öka elevers välmående och skolresultat?

    En forskningsstudie inom forskningsgruppen Hjärnhälsa och fysisk aktivitet vid GIH ska undersöka hur elever i årskurs 8 påverkas av förlängda skoldagar med schemalagd fysisk aktivitet, ljudböcker och stöttande läxläsning. Studien ska pågå i två år och 2 500 elever från 50 skolor kommer erbjudas att delta. En pilotstudie med sex skolor har påbörjats i augusti och pågår under läsåret 2021–2022.

  • Seminarium om fysisk aktivitet, hjärnhälsa och skola

    Boken ”Fysisk aktivitet och hjärnhälsa – en bok för skolan” är skriven av Maria Ekblom, Örjan Ekblom, Gisela Nyberg och affilierad forskare Eva Norén Selinus. På seminariet diskuteras om att ungdomar rör på sig för lite och att användandet av skärmar ökar.

  • 40 miljoner till forskning om skola, sport och skärm

    Tillsammans med Uppsala universitet och Södertörns högskola har Gymnastik- och idrottshögskolan beviljats forskningsbidrag från Vetenskapsrådet om 40 miljoner kronor. Med Uppsala universitet som ansvarigt lärosäte, kommer en forskarskola att startas med inriktning Skola, sport och skärm: värdeladdade lärandepraktiker.

  • 38 miljoner till forskning om hållbar daglig rörelse i förskolor och skolor

    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, beviljas forskningsbidrag från Vetenskapsrådet om drygt 38 miljoner kronor. Tillsammans med universiteten i Göteborg, Malmö och Örebro, kommer GIH som är ansvarigt lärosäte, starta en utbildningsvetenskaplig forskarskola med inriktning hållbar daglig rörelse i skolor och förskolor.

  • Bättre möjligheter för elitidrottare till dubbla karriärer

    Elitidrottare som studerar på GIH och KTH får via Riksidrottsuniversitet de bästa förutsättningar för en satsning på elitidrott och akademiska studier. Det nya samarbetet mellan GIH, KTH, RF-SISU Stockholm och Stockholms stads Idrottsförvaltning bildar RIU Stockholm. – Avsikten med samarbetet är bland annat att skapa nya karriärmöjligheter för elitidrottare, säger Per Nilsson, rektor vid GIH.

  • Fysisk aktivitet och hjärnhälsa för skolungdomar – ny stor forskningsstudie

    GIH startar en ny stor forskningsstudie om skolungdomars hälsa. Budgeten är cirka 35 miljoner kronor. – Jag är väldigt glad över att tillsammans med involverade företag, stiftelser och skolor få bidra med kunskap om skolelevers hjärnhälsa och förbättrade förutsättningar för fysisk aktivitet under skoldagen, säger Håkan Larsson, professor vid GIH och forskningsledare för det nya projektet.

  • Street dance gav elever lärande om rörelse och hälsa

    Sabina Vesterlunds licentiatuppsats beskriver hur svenska grundskoleelever ska utveckla sin förmåga att genomföra och värdera street dance ur ett rörelse- och hälsoperspektiv. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har varit centrala i studien.

  • Medverkan i skolidrotten bidrar till livslång hälsa

    Forskare har studerat betydelsen av deltagande i idrott och hälsa och aktivitet på fritiden i ung ålder för aktivitetsvanor, prestationsförmåga och hälsa senare i livet. – De kvinnor och män som deltog i idrottslektionerna är idag oftare fysiskt aktiva, har högre kondition, är mindre överviktiga, har bättre hälsa och lägre blodtryck, säger Elin Ekblom Bak.

  • Regeringen möjliggör GIH:s satsning på förskollärare

    I årets budgetproposition har Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, fått ytterligare 4,5 miljoner i anslag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Anledningen är den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildning som beslutats att genomföras från år 2017. Det totala anslaget för år 2018 inom utbildning blir därmed 104 miljoner kronor.

  • Svårt för lärare i idrott och hälsa att sätta betyg när många krav ska uppfyllas

    Avhandlingen har undersökt vad lärare värderar då de sätter betyg och olika elevers möjligheter att lyckas i ämnet: – Den handlar om svårigheter i betygsättningen i relation till målsättningar i läroplanen och de kunskapskrav som infördes 2011. Lärare ska göra likvärdiga och transparanta bedömningar av eleverna samtidigt som de kvalitativa kunskapskraven kan vara svåra att beskriva med ord.

  • Skolverket omklassificerar ämnet specialidrott

    Skolverket har beslutat att omklassificera ämnet specialidrott från ett yrkesämne. Det innebär att de studenter som studerar specialidrott får en lärarlegitimation i ämnet och kan börja undervisa i specialidrott på nationella idrottsutbildningar och riksidrottsgymnasier.

  • Regeringen satsar på GIH i budgetpropositionen

    Budgetpropositionens utfall visade sig positiv för GIH som fick totalt 75 utbildningsplatser under en fyraårsperiod inom lärarutbildningen. Anledningen till den positiva utdelningen är den satsning som regeringen gjort för att möta bristen på lärare inom skolan. – Det är efterlängtat att regeringen inser GIH:s viktiga uppgift för både samhället och individen, säger Karin Larsén, rektor vid GIH.

  • Komplext och orättvist att bedöma ungas rörelseförmågor

    Anna Tidéns avhandling behandlar den problematik som framkommer när barns och ungdomars rörelseförmåga bedöms och visar att motorik- och rörelsetesterna gynnar de som redan är aktiva i idrotter. Studien visar att de senaste kursplanerna i idrott och hälsa har en mer holistisk framskrivning av rörelseförmåga, vilken kan vara svår att bedöma och betygsätta för lärare i ett målstyrt betygsystem.

  • GIH och KTH blir ett Riksidrottsuniversitet

    GIH och KTH blir, tillsammans med Göteborgs Universitet/Chalmers Tekniska Högskola och Umeå universitet, Sveriges första Riksidrottsuniversitet från och med hösten 2015. Anledningen till att dessa Riksidrottsuniversitet startas är för att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft och göra det möjligt för elitidrottare att kombinera karriären med akademiska studier.

Visa mer