Carla Nooijen är postdoc forskare vid GIH och har fått SCIF:s lilla vetenskapliga pris. En stor anledning är hennes forskning inom rörelse för olika grupper med funktionsnedsättning, även inkluderande paralympiska idrott som paracykling: – Det är väldigt glädjande att min forskning får denna uppmärksamhet och en stor bekräftelse på vikten av paralympisk idrott inom idrottsvetenskap.
Peter Schantz har fått utmärkelsen ”Årets Cykelhjälte”. Anledningen är hans viktiga forskning som lyfter fram cyklism och de samhällsekonomiska effekterna av att cykla. Samtidigt som utmärkelsen ägde rum överlämnade Peter Schantz två nya forskningsrapporter till Trafikverket. Dessa rapporter ska användas som underlag för vidare utveckling av våra städer för att få fler att välja cykeln.
En ny studie från GIH baserad på en databas med över 350 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen visar en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga, dvs kondition, mellan åren 1995 och 2017. I hela studiepopulationen minskade konditionen med 10,8 procent och andelen med en hälsofarlig låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent. En av forskarna är Elin Ekblom Bak.
Mitokondriernas funktion samspelar med hjärtats kapacitet att leverera syre till musklerna för att bestämma den maximala syreupptagningsförmågan. Avhandlingen visar vilka faktorer som påverkar mätningen av mitokondriell oxidativ funktion, tydliga skillnader mellan män och kvinnor och hur träning med extra syrgastillförsel påverkar den mitokondriella anpassningen till intervallträningen.
Totalt har 72 idrottare fått Riksidrottsförbundets och Svenska Spels elitidrotts-stipendium. Av dessa är sex studenter vid GIH. Paula Juhlin som tävlar i basket, Patricia Axling i Muaythai, Helena Envall i boxning, Emmy Alasalmi i hockey, Christoffer Selvin i speedway och Matilda Vilmar i styrkelyft. Dessa studenter går olika program vid GIH, men alla är antagna till Riksidrottsuniversitetet.
Jane Salier Erikssons avhandling syftar till att utvärdera om man kan använda mätningar av hjärtfrekvens som en metod för att bedöma syreupptagningsnivåer i vardagliga aktiviteter, som att cykla eller gå till jobbet. – Många av de metoder som mäter syreupptagning är komplicerade och kostsamma att använda i stor skala, och därför finns det ett behov av enklare mätmetod.
De stora socioekonomiska skillnaderna och stillasittandet ökar. Samtidigt som befolkningsmängden och de vanligaste folksjukdomarna ökar. Därför har alla partierna fått svara på hur de vill förebygga välfärdssjukdomarna.
GIH startar en ny stor forskningsstudie om skolungdomars hälsa. Budgeten är cirka 35 miljoner kronor. – Jag är väldigt glad över att tillsammans med involverade företag, stiftelser och skolor få bidra med kunskap om skolelevers hjärnhälsa och förbättrade förutsättningar för fysisk aktivitet under skoldagen, säger Håkan Larsson, professor vid GIH och forskningsledare för det nya projektet.
GIH har frågat 13 utvalda idrottsförbund ”Vilket ansvar tar ert förbund för att förebygga idrottsskador hos barn och ungdomar samt elitidrottare?”. De har även fått svara på vem som är ansvarig för detta arbete. Inget av de idrottsförbund som svarat har en uttalad strategi för att förebygga idrottsskador men vissa förbund har kommit längre än andra i sitt förebyggande arbete.
Daniele Cardinale och Sara Mijwel vid KI har publicerat en artikel i FASEB. Den visar att 16 veckor av högintensiv styrke- och konditionsträning under cellgiftsbehandling ger bättre muskelmassa och muskelmetabolism. – Träning för de med bröstcancer bör rekommenderas för att motverka skadliga effekter av cellgifter på muskelfunktion och förbättra livskvalitet, säger Daniele Cardinale.
Sabina Vesterlunds licentiatuppsats beskriver hur svenska grundskoleelever ska utveckla sin förmåga att genomföra och värdera street dance ur ett rörelse- och hälsoperspektiv. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har varit centrala i studien.
Forskare har studerat betydelsen av deltagande i idrott och hälsa och aktivitet på fritiden i ung ålder för aktivitetsvanor, prestationsförmåga och hälsa senare i livet. – De kvinnor och män som deltog i idrottslektionerna är idag oftare fysiskt aktiva, har högre kondition, är mindre överviktiga, har bättre hälsa och lägre blodtryck, säger Elin Ekblom Bak.
I samband med GIH:s akademiska högtid den 4 maj promoverades Francesca Racioppi, forskare vid WHO, och Lars Kardell, professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, till att bli hedersdoktorer. Francesca Racioppis forskning handlar om fysisk arbetspendlings påverkan på stadsplanering och Lars Kardells om friluftsskogars skötsel och inverkan på människan.
Tre forskare tar emot SCIF:s vetenskapliga pris i och Marcus Moberg, fil dr i idrottsvetenskap vid GIH, är en av mottagarna som får priset till yngre forskare. – Det känns väldigt hedrande att bli uppmärksammad för min forskning. Tidigare pristagare består av mycket framstående forskare, så det är en ära att jag får finnas med bland de namnen, säger Marcus Moberg.
Patienter som ökade sin fysiska aktivitet efter hjärtinfarkt halverade sin risk att dö. Det visar en studie på drygt 22 000 patienter som genomförts av GIH och Centrum för hälsa och prestation . – Då dessa effekter är så tydliga borde alla bli rekommenderade att vara fysiskt aktiv. Detta är minst lika viktig som råd om att sluta röka och minska stress, säger Örjan Ekblom, docent vid GIH.
För att möta kravet på ökad effektivitet inför många arbetsgivare idag aktivitetsbaserade arbetsplatser som ger medarbetaren ökad frihet och variation i arbetsmiljö utifrån arbetsuppgift. Dessa kontorslösningar införs trots att det idag saknas vetenskapligt baserad kunskap kring långsiktiga effekter på medarbetarnas hälsa, arbetsprocesser och produktivitet.
Malin Åman har i sin avhandling analyserat förekomsten av akuta skador inom olika idrotter. – Även om jag bara inriktat mig på data från de skador som lett till en anmälan till försäkringsbolaget så visar resultaten att akuta skador inom idrotten är ett problem. Ungefär tio procent av alla anmälda skador leder till bestående besvär för idrottaren och de flesta är under 25 år.
Frida Björkman har i sin avhandling utgått från Ekblom-Bak testet och undersökt hur tillförlitligt det är för att beräkna kondition. Resultatet visade att testet har god validitet och reliabilitet hos både barn och vuxna. – Den aeroba konditionen är viktig för både prestationsförmågan, hälsan och välbefinnandet och nu finns ett test som på ett tillförlitligt sätt kan beräkna konditionen.
Jonas Mikaels, doktorand vid GIH, har i sin avhandling undersökt friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa. Resultaten visar att genom en platsresponsiv pedagogik, som tar utgångspunkt i platsers kulturella, ekologiska och historiska förutsättningar, skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.
Johanna Rosén och Anna Bjerkefors vid GIH har till Paralympics i Tokyo 2020 fått in disciplinen para-va’a till tävlingarna – en polynesisk kanot som används både som transportmedel och i tävlingar. – Det känns fantastiskt att få bidra till att fler får möjlighet att tävla i Paralympics i ytterligare en gren, säger Johanna Rosén.