Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter – för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.
För första gången har fyra nordiska lärosäten utvecklat en gemensam master i friluftsliv. Studierna är på heltid och pågår under två år. Programmet ger kunskap om hälsoperspektiv relaterade till friluftsliv, gröna tätortsnära miljöer och en stärkt förmåga att förstå och uppleva naturen. Programmet är på engelska och startar hösten 2020.
IVAs 100-lista lyfter fram forskning som skapar nytta och ger industrin möjligheter att utveckla produkter och tjänster för ett hållbart samhälle. 50 lovande forskningsprojekt är utvalda och GIH:s ”Fysisk aktivitet för hjärnhälsa” är en av dessa. – Vår forskning syftar till att förstå relationen mellan fysisk aktivitet, stillasittande och hjärnfunktioner genom hela livet, säger Maria Ekblom.
Amanda Eks avhandling handlar om hur fysisk aktivitet påverkar personer med hjärtsjukdom. Den beskriver hur de hjärtsjukas problem varierar med graden av fysisk aktivitet. – Risken för längre vårdtider, återinläggningar och dödlighet är lägre bland individer som var regelbundet fysiskt aktiva och som spenderade mindre tid i stillasittande i jämförelse med de som var inaktiva.
Forskare på GIH visar att upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. – Det är framför allt unga, lågutbildade och kvinnor som rapporterar sämre upplevda hälsofaktorer i slutet av denna studieperiod, säger Victoria Blom, en av de ansvariga forskarna vid GIH.
Daniele Cardinale arbetar för att ta fram en produkt som gör det möjligt för synskadade simmare att klara av vändningar vid bassängkant på egen hand. – Förhoppningen är att den ska öka människors funktionsförmåga och göra det möjligt för fler att vara delaktiga. Denna uppfinning kommer förhoppningsvis att medföra att fler kan få en meningsfull aktiv fritid och en bättre hälsa.
Här analyseras intervjuer med pojkar och män som rider, elitidrottares erfarenheter av att leva som homo- eller bisexuella och idrottande intersex-kroppar. Avhandlingen studerar även hur kategorin kön samspelar med etnicitet, klass, sexualitet, ålder och hästar. – Dessa normbrytande berättelser öppnar upp för andra och mindre begränsande sätt att leva inom idrotter, säger Eva Linghede.
Ett projekt om danselevers hälsa har initierats av GIH. Det består av kognitiv beteendeterapi och näringslära för elever på högstadiet på Kungliga Svenska Balettskolan. – Att vara tonåring, gå i skolan och dessutom träna intensivt i dans är en tuff kombination. Därför vill vi undersöka om kognitiv beteendeterapi och näringslära kan främja dessa unga danselevers hälsa, säger Sanna Nordin-Bates.
I en ny stor studie visar GIH-forskare att aktiv arbetspendling, som att cykla eller gå till arbetet, var mer vanligt år 2015 jämfört med år 1998. Över 318 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen har deltagit i studien. – Att resultaten visar en ökning av andelen som aktivt arbetspendlar är viktigt i dagens samhälle där många rör på sig för lite, säger Jane Salier Eriksson vid GIH.
Studien på friska vuxna personer visar att högre kondition minskar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid hos både män och kvinnor i alla åldrar. – Tidigare studier har mestadels genomförts på män. Här är hälften av de totalt 266 000 deltagarna kvinnor och nu kan vi jämföra betydelsen av kondition mellan män och kvinnor, säger docent Elin Ekblom Bak vid GIH.
Sigmund Loland är professor inom sportfilosofi, sport och etik vid Norges Idrottshögskola. En anledning till att han valde att tacka ja till att bli gästprofessor är bland annat för att GIH är en stor institution som varit banbrytande i sin historia. – Det är världens äldsta idrottshögskola och GIH befinner sig idag på en tydlig utvecklingsresa, säger Sigmund Loland.
De två professorerna heter Abram Katz och Magnus Lindwall. De har båda anknytning till och samarbetar med GIH:s forskare. – Vi gör en storsatsning genom att anställa två professorer. Deras kompetens kommer att bidra till GIH:s redan idag framgångsrika forskning, säger Per Nilsson, rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
En studie från GIH visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, är kopplat till kontorsarbetares impulskontroll och minne. Även när hänsyn tagits till ålder, kön och utbildning, presterade de med medelgod eller hög kondition bättre än de med lägre kondition.
Carla Nooijen är postdoc forskare vid GIH och har fått SCIF:s lilla vetenskapliga pris. En stor anledning är hennes forskning inom rörelse för olika grupper med funktionsnedsättning, även inkluderande paralympiska idrott som paracykling: – Det är väldigt glädjande att min forskning får denna uppmärksamhet och en stor bekräftelse på vikten av paralympisk idrott inom idrottsvetenskap.
Peter Schantz har fått utmärkelsen ”Årets Cykelhjälte”. Anledningen är hans viktiga forskning som lyfter fram cyklism och de samhällsekonomiska effekterna av att cykla. Samtidigt som utmärkelsen ägde rum överlämnade Peter Schantz två nya forskningsrapporter till Trafikverket. Dessa rapporter ska användas som underlag för vidare utveckling av våra städer för att få fler att välja cykeln.
En ny studie från GIH baserad på en databas med över 350 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen visar en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga, dvs kondition, mellan åren 1995 och 2017. I hela studiepopulationen minskade konditionen med 10,8 procent och andelen med en hälsofarlig låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent. En av forskarna är Elin Ekblom Bak.
Mitokondriernas funktion samspelar med hjärtats kapacitet att leverera syre till musklerna för att bestämma den maximala syreupptagningsförmågan. Avhandlingen visar vilka faktorer som påverkar mätningen av mitokondriell oxidativ funktion, tydliga skillnader mellan män och kvinnor och hur träning med extra syrgastillförsel påverkar den mitokondriella anpassningen till intervallträningen.
Daniele Cardinale och Sara Mijwel vid KI har publicerat en artikel i FASEB. Den visar att 16 veckor av högintensiv styrke- och konditionsträning under cellgiftsbehandling ger bättre muskelmassa och muskelmetabolism. – Träning för de med bröstcancer bör rekommenderas för att motverka skadliga effekter av cellgifter på muskelfunktion och förbättra livskvalitet, säger Daniele Cardinale.
Sabina Vesterlunds licentiatuppsats beskriver hur svenska grundskoleelever ska utveckla sin förmåga att genomföra och värdera street dance ur ett rörelse- och hälsoperspektiv. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har varit centrala i studien.
Forskare har studerat betydelsen av deltagande i idrott och hälsa och aktivitet på fritiden i ung ålder för aktivitetsvanor, prestationsförmåga och hälsa senare i livet. – De kvinnor och män som deltog i idrottslektionerna är idag oftare fysiskt aktiva, har högre kondition, är mindre överviktiga, har bättre hälsa och lägre blodtryck, säger Elin Ekblom Bak.