Carla Nooijen är postdoc forskare vid GIH och har fått SCIF:s lilla vetenskapliga pris. En stor anledning är hennes forskning inom rörelse för olika grupper med funktionsnedsättning, även inkluderande paralympiska idrott som paracykling: – Det är väldigt glädjande att min forskning får denna uppmärksamhet och en stor bekräftelse på vikten av paralympisk idrott inom idrottsvetenskap.
Peter Schantz har fått utmärkelsen ”Årets Cykelhjälte”. Anledningen är hans viktiga forskning som lyfter fram cyklism och de samhällsekonomiska effekterna av att cykla. Samtidigt som utmärkelsen ägde rum överlämnade Peter Schantz två nya forskningsrapporter till Trafikverket. Dessa rapporter ska användas som underlag för vidare utveckling av våra städer för att få fler att välja cykeln.
En ny studie från GIH baserad på en databas med över 350 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen visar en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga, dvs kondition, mellan åren 1995 och 2017. I hela studiepopulationen minskade konditionen med 10,8 procent och andelen med en hälsofarlig låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent. En av forskarna är Elin Ekblom Bak.
Mitokondriernas funktion samspelar med hjärtats kapacitet att leverera syre till musklerna för att bestämma den maximala syreupptagningsförmågan. Avhandlingen visar vilka faktorer som påverkar mätningen av mitokondriell oxidativ funktion, tydliga skillnader mellan män och kvinnor och hur träning med extra syrgastillförsel påverkar den mitokondriella anpassningen till intervallträningen.
Daniele Cardinale och Sara Mijwel vid KI har publicerat en artikel i FASEB. Den visar att 16 veckor av högintensiv styrke- och konditionsträning under cellgiftsbehandling ger bättre muskelmassa och muskelmetabolism. – Träning för de med bröstcancer bör rekommenderas för att motverka skadliga effekter av cellgifter på muskelfunktion och förbättra livskvalitet, säger Daniele Cardinale.
Sabina Vesterlunds licentiatuppsats beskriver hur svenska grundskoleelever ska utveckla sin förmåga att genomföra och värdera street dance ur ett rörelse- och hälsoperspektiv. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har varit centrala i studien.
Forskare har studerat betydelsen av deltagande i idrott och hälsa och aktivitet på fritiden i ung ålder för aktivitetsvanor, prestationsförmåga och hälsa senare i livet. – De kvinnor och män som deltog i idrottslektionerna är idag oftare fysiskt aktiva, har högre kondition, är mindre överviktiga, har bättre hälsa och lägre blodtryck, säger Elin Ekblom Bak.
I samband med GIH:s akademiska högtid den 4 maj promoverades Francesca Racioppi, forskare vid WHO, och Lars Kardell, professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, till att bli hedersdoktorer. Francesca Racioppis forskning handlar om fysisk arbetspendlings påverkan på stadsplanering och Lars Kardells om friluftsskogars skötsel och inverkan på människan.
Tre forskare tar emot SCIF:s vetenskapliga pris i och Marcus Moberg, fil dr i idrottsvetenskap vid GIH, är en av mottagarna som får priset till yngre forskare. – Det känns väldigt hedrande att bli uppmärksammad för min forskning. Tidigare pristagare består av mycket framstående forskare, så det är en ära att jag får finnas med bland de namnen, säger Marcus Moberg.
Patienter som ökade sin fysiska aktivitet efter hjärtinfarkt halverade sin risk att dö. Det visar en studie på drygt 22 000 patienter som genomförts av GIH och Centrum för hälsa och prestation . – Då dessa effekter är så tydliga borde alla bli rekommenderade att vara fysiskt aktiv. Detta är minst lika viktig som råd om att sluta röka och minska stress, säger Örjan Ekblom, docent vid GIH.
För att möta kravet på ökad effektivitet inför många arbetsgivare idag aktivitetsbaserade arbetsplatser som ger medarbetaren ökad frihet och variation i arbetsmiljö utifrån arbetsuppgift. Dessa kontorslösningar införs trots att det idag saknas vetenskapligt baserad kunskap kring långsiktiga effekter på medarbetarnas hälsa, arbetsprocesser och produktivitet.
Jonas Mikaels, doktorand vid GIH, har i sin avhandling undersökt friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa. Resultaten visar att genom en platsresponsiv pedagogik, som tar utgångspunkt i platsers kulturella, ekologiska och historiska förutsättningar, skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.
Johanna Rosén och Anna Bjerkefors vid GIH har till Paralympics i Tokyo 2020 fått in disciplinen para-va’a till tävlingarna – en polynesisk kanot som används både som transportmedel och i tävlingar. – Det känns fantastiskt att få bidra till att fler får möjlighet att tävla i Paralympics i ytterligare en gren, säger Johanna Rosén.
Listen to some of the world's leading scientists like Professor Izumi Tabata who designed the Tabata training, Associate Professor of Medicine Euan Ashley at the Stanford University, Associate Professor Alejandro Lucia at the European University of Madrid and doctor of Medicine Mikael Mattsson at the Swedish School of Sport and Health Sciences. The day also includes workshops. Most welcome!
Syftet med studien var att undersöka effekten av kondition och hälsa efter det att deltagare slutat att snusa. Totalt deltog 42 personer i åldern 30-40 år som skulle ha snusat i minst två år och som tränade cirka tre gånger i veckan. Resultaten på den grupp som slutade snusa visade ingen skillnad på prestationen och konditionen. Däremot ökade deltagarna i vikt och fick lägre blodtryck.
Totalt har 19 barn och ungdomar med återkommande stressutlöst smärta i en studie utsatts under lugna förhållanden för flera ljudstimuli som utlöste startle-reflexen. Musklerna mättes och resultaten visade att muskelspänningen var rejält förhöjd och startle-reflexen utlöstes också lättare, tidigare, var kraftigare och varade längre.
Fokus i avhandlingen har varit sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare. Idrottsaktiva har svarat på enkäter och genomfört intervjuer och resultatet visar att 5.5 procent blivit utsatta för sexuella trakasserier eller utnyttjande av tränare. – Att verka på elitnivå innebär en hårdare och tuffare miljö som kan bli mer riskfylld, säger Susanne Johansson, doktorand vid GIH.
I fyra av fem populära lagidrotter dominerar knän som den mest skadade kroppsdelen med bestående besvär. Handbollsspelare löper störst risk att skada sig. Det visar en ny studie av Malin Åman, doktorand vid GIH, om akuta skador inom fotboll, innebandy, handboll, basket och ishockey. Studien är baserad på Folksams idrottsskadedatabas.
Svenska Idrottshistoriska Föreningen, SVIF, delar varje år ut ett idrottshistoriskt pris. Detta år går det till Leif Yttergren, docent i idrottshistoria vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. – Jag är glad, stolt och hedrad över priset. Tycker det är särskilt glädjande att min mångåriga insats som spridare av idrottshistoria till studenter och allmänhet uppmärksammas, säger Leif Yttergren.
Avhandlingen har undersökt vad lärare värderar då de sätter betyg och olika elevers möjligheter att lyckas i ämnet: – Den handlar om svårigheter i betygsättningen i relation till målsättningar i läroplanen och de kunskapskrav som infördes 2011. Lärare ska göra likvärdiga och transparanta bedömningar av eleverna samtidigt som de kvalitativa kunskapskraven kan vara svåra att beskriva med ord.
