Lisa-Marie Larisch har i sin avhandling undersökt samband mellan rörelsemönster och psykisk hälsa hos kontorsarbetare och utvärderat insatser för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. – Resultaten visar att arbetsplatsbaserade insatser kan bidra till ökat mentalt välbefinnande hos kontorsarbetare.
Daniel Väisänen har i sin avhandling studerat fysisk arbetsbelastning och livsstilsrelaterade faktorer i olika yrken. Resultatet visar att yrken som har lägre kvalifikationsnivå har fler riskfaktorer för ohälsa samt högre risk för hjärt- och kärlsjukdom än yrken med högre kvalifikationsnivå.
Avhandlingen har undersökt företag som säljer idrottstjänster till barn och ungdomar i Sverige. – Det som förvånade mig var att det idag finns företag som erbjuder idrott till allt från bebisar och yngre barn till ungdomar, säger Jesper Karlsson.
Daniel Hammarström har i sin avhandling studerat hur styrketräningsvolymen påverkar muskeltillväxt och styrka. Resultatet visar att måttlig träningsvolym generellt ger bäst resultat vad gäller ökad styrka och muskelmassan, samt att detta är kopplat till nybildningen av ribosomer.
Jonas Mikaels, doktorand vid GIH, har i sin avhandling undersökt friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa. Resultaten visar att genom en platsresponsiv pedagogik, som tar utgångspunkt i platsers kulturella, ekologiska och historiska förutsättningar, skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.
Avhandlingen har undersökt vad lärare värderar då de sätter betyg och olika elevers möjligheter att lyckas i ämnet: – Den handlar om svårigheter i betygsättningen i relation till målsättningar i läroplanen och de kunskapskrav som infördes 2011. Lärare ska göra likvärdiga och transparanta bedömningar av eleverna samtidigt som de kvalitativa kunskapskraven kan vara svåra att beskriva med ord.
Britta Thedin Jakobsson, doktorand på GIH, har valt att forska om vilka som stannar kvar i föreningsidrotten och varför de gör det: – De som fortsätter gör det för glädjen av att lära sig idrottsliga förmågor tillsammans med andra, de vill utvecklas men att fokus är på kampen här och nu snarare än att vinna idrottslig framgång - något som föreningar bör ta till sig.
Rickard Håkansons licentiatuppsats har fokuserat på hur idrottslärare arbetar med dokumentation för att skapa underlag för bedömning. En anledning till denna studie är att de nya läro- och kursplanerna, de nya nationella kunskapskraven och det nya betygssystemet ställer allt högre krav på lärares underlag för bedömning. Kraven upplevs som omöjligt att få ihop i förhållande till undervisningen.
Oavsett om personer tränar intervaller eller mer klassisk konditionsträning så förstärker lågt muskelglykogen aktiveringen av PGC-1α-genen. En annan träningsform är kombinationsträning. Otränade personer som kombinerar uthållighet och styrka i ett och samma träningspass har nämligen en kraftigt förstärkt aktiveringen av PGC-1α-genen.
I Fredrik Tinmarks avhandling har han studerat rörelsen hos golfare för att öka kunskapen om hur nervsystemet väljer rörelsestrategi i komplexa rörelser där antalet möjliga lösningar är stort. Mer specifikt studerades om biomekaniska faktorer som både kan förenkla kontrollen och minska variabiliteten i utförandet prioriterades.
Regelbunden motion är effektivt för att förebygga diabetes och förbättra prestationsförmågan. Per Franks avhandling visar att träning med låga glykogennivåer ökar mitokondrietätheten, vilket innebär en förbättrad uthållighet. Resultatet visar även att styrketräning är en effektiv och säker metod för äldre att förbättra hälsa och prestation.
”Man talar om jämställd idrott” är Matthis Kempe-Bergmans avhandling om manliga idrottsledares syn på jämställdhet inom idrotten. Jämställdhet har haft en självklar plats på agendan i svensk idrott, trots det har den ibland ifrågasatts. Denna avhandling lyfter fram de svårigheter som finns och som kan påverka jämställdhetsarbetet i idrotten.
I William Aprós avhandling undersöks hur aminosyror påverkar effekten av ett styrketräningspass och hur kombinationsträning (uthållighet plus styrketräning i samma pass) påverkar anpassningen till styrketräning. – Resultatet visar att den grenade aminosyran leucin har stor påverkan på muskelbyggnad och att konditionsträning och styrketräning går utmärkt att kombinera, säger William Apró.
Välkommen till disputationen då John S. Hellström försvarar sin avhandling "Den svenska sporthjälten". Avhandlingen visar att de faktorer som bidrar till att skapa en nationell sporthjälte är prestationen, personligheten och publiken. – Medierna spelar en central roll i skapandet av sporthjältar. De skapar berättelser där sportutövare skildras som nationella symboler och moraliska förebilder.
Idag disputerar Åsa Liljekvist med en avhandling om det fysiska rummet i relation till kroppen, bildning och utbildning. Hon lyfter fram gymnastiksalar där man kan komplettera ribbstolar med klättertak och installera storbildsskärm på väggen för genomgång av till exempel danssteg, redskapsbanor och träningslära. Sådana insatser skulle inspirera och attrahera fler elever till lärande i detta ämne.
