​Hur får vi elever att förstå matematik redan i tidiga år?

Nu släpps boken Matematikdidaktik i praktiken, som visar hur man som lärare, utifrån en genomtänkt didaktik, ska kunna erbjuda eleverna förståelse för olika matematikinnehåll och kontinuitet i inlärningen, från förskoleklassen till högstadiet.

Nyligen gjorde Vetenskapsrådet en kartläggning av svensk och internationell forskning som visade på behovet av mer tid att prata matematik med eleverna i klassrummet för att förbättra resultaten. Matematikdidaktik i praktiken tar upp undervisningens innehåll och hur elever kan tillägna sig matematiken. Eleverna ska få ett bra förhållningssätt till ämnet och en förmåga att förstå matematiken redan från tidiga år.

Författare till boken är Wiggo Kilborn, tidigare universitetslektor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet och Natalia Karlsson, docent i matematik, lektor i matematik med inriktning mot didaktik och lärarutbildare vid Södertörns högskola.

Varför skrev ni Matematikdidaktik i praktiken?
– Vi tyckte att det saknas heltäckande matematikdidaktisk litteratur med inriktning mot årskurserna 1-6. Hittills har man därför, som lärare eller student, tvingats välja ut olika innehåll från olika böcker. Vi har därför, i en och samma bok, velat lyfta fram didaktiska frågor från alla delar av det centrala innehållet i dagens kursplan.

Hur ser ni på skolans matematik?
– Som framgår av såväl nationella som internationella undersökningar är svenska elevers kunskaper i matematik inte vad de borde vara. När vi studerar elever och lärarstudenters kunskaper i, och förhållningssätt till, matematik, finner vi att de ofta bygger sina kunskaper på en rad regler som de i själva verket inte förstår såsom: ”Lika tecken ger plus”, ”Invertera och multiplicera”, ”Flytta decimaltecknet två steg åt vänster” ”20 % = 0,20” etc. Sådana regler fungerar för stunden och i en förutsägbar situation. Däremot är de inte en bas för att komma vidare och lära sig mera matematik. 

– Vi menar att man redan från skolstarten ska lyfta fram grundläggande matematiska idéer och strukturer, att man fokuserar på varför det blir si eller så, inte hur man gör i en viss situation. Det eleverna lär ska vara generellt och utvecklingsbart. Det är detta man efterlyser under rubriken syfte i kursplanen. Man vill att eleverna ska utveckla olika förmågor. De ska bygga upp ett bra förhållningssätt till ämnet matematik, inte en rädsla för att få fel svar.

Vad är utmaningen i matematikundervisningen?
– Den verkliga utmaningen är att arbeta enligt kursplanens syfte. En grundläggande fråga är då vad som menas med en förmåga. Hur arbetar man med att bygga upp en problemlösningsförmåga, en förmåga att analysera begrepp, att använda lämpliga matematiska metoder, att föra och följa resonemang? Krav på detta finns i kursplanen, men vem tydliggör för läraren när och hur detta ska genomföras i praktiken? Det är här boken Matematikdidaktik i praktiken kommer in i bilden. Som en röd tråd genom boken tar vi upp syftet med vad man gör, och hur man som lärare kan arbeta med förmågorna.

Vem riktar sig boken till?
– Boken riktar sig i första hand till verksamma lärare och lärarstuderande. Avsikten är att den matematikdidaktik man behöver i årskurs 1-6 ska finnas i samma bok. Boken kan givetvis vara intressant även för föräldrar som har barn i grundskolan eller andra som är intresserade av skolans matematik.   

Boken utkommer i mars.