​Digital kompetens för lärare – vad krävs?

Vad behöver lärare och skolledning kunna för att bidra till en utveckling av elevernas digitala kompetens? I en ny bok diskuterar en rad forskare inom området lärande och IT, vad kraven på stärkt digital kompetens i grundskolan och gymnasiet innebär.

– Digital kompetens är en demokratifråga och skolan har ett uppdrag att utveckla elevernas förståelse för omvärlden och utbilda morgondagens medborgare. Den nya boken, Digital kompetens för lärare, ger läsaren en bred och djup förståelse av digital kompetens som ett komplext fenomen, säger Sylvana Sofkova Hashemi, en av bokens två redaktörer.

Sylvana Sofkova Hashemi är lektor i ämnesdidaktik och docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT vid Göteborgs universitet och menar att det tidigare saknats en kursbok som denna.

Skolan ingen digital frizon
– Eftersom skolan ska förbereda uppväxande generationer för ett liv i ett digitaliserat samhälle kan skolan knappast vara en digital frizon. Eleverna behöver förstå och kunna hantera alla de olika vardagssituationer där de använder digitala verktyg, säger Anna-Lena Godhe, bokens andra redaktör och lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.

Olika perspektiv på skolans digitalisering
Bokens tolv författare, som alla är forskare inom området lärande och IT, bidrar med sina respektive perspektiv på frågan om skolans digitalisering. Här behandlas bland annat skolans styrdokument, digitala texter som kombinerar olika medier, programmering, kritisk faktainsamling, risker och möjligheter med öppna lärresurser samt professionell utveckling med hjälp av sociala medier.

Digital teknik räcker inte – undervisningens innehåll centralt
Anna-Lena Godhe reflekterar över att det finns de som är negativa till digitaliseringen av skolan och som menar att det hade varit bättre att inte ha digitala verktyg alls i skolan:

– Ibland säljs digitala verktyg in som lösningen på skolans problem, men tekniken i sig löser ju inga problem utan det är hur den används som är det viktiga, och i vilket syfte, säger Anna-Lena Godhe.

Hon menar att skolans utveckling i högre utsträckning behöver grunda sig på forskning om digitaliseringen i skolan och samhället.

– Ofta kan man höra att det inte finns så mycket forskning inom området, men det finns faktiskt en hel del som vi också ger exempel på i vår bok, avslutar Anna-Lena Godhe.

Vill du veta mer?
Elisabeth Lennartsdotter, Marknads- och försäljningschef
040-20 98 69, elisabeth.lennartsdotter@gleerups.se

Annika Möller, Affärsområdeschef universitet och högskola,
040-20 98 70, annika.moller@gleerups.se

Anna-Lena Godhe, Malmö universitet, har tidigare forskat mycket om bedömning av multimodala texter, t.ex. filmer där tal, bild, ljud osv samspelar, och hur dessa texter tas emot och bedöms inom svenskämnet på gymnasieskolan. Hon har på senare tid även intresserat sig för begreppet data literacy och vad det innebär. Hur kan skolan göra eleverna medvetna om vilken data de lämnar efter sig och hur den kan användas på olika sätt. Hur kan eleverna påverka hur personlig data om dem används och sprids vidare?

Sylvana Sofkova Hashemi, Göteborgs universitet. Hennes forskning berör för närvarande de didaktiska kompetenser som lärare och elever behöver utveckla i den förändringsprocess som skolan går igenom. Just nu tittar hon särskilt på de tidiga skolåren och vilken plats digitaliseringen tar i läs- och skrivundervisningen: Vilka textkompetenser behöver eleverna utveckla och hur kan pedagogerna stötta dem i det? Men också hur läser yngre elever skärmtexter och skapar texter med tillgång till bilder, filmverktyg, talande tangentbord etc. Hennes tidigare forskning visar att lärare idag saknar språk och verktyg för att undervisa om och bedöma elevers digitala, multimodala texter.