​135 000 göteborgare utsätts för höga ljudnivåer

Varje dag utsätts 135 000 göteborgare för höga ljudnivåer vid sin bostad. På International Noise Awareness Day samlar miljöförvaltningen i Göteborgs Stad expertis för att samtala om arbetet med att skapa goda ljudmiljöer.

- De flesta bullerutsatta göteborgarna bor vid de större lederna, vid kollektivtrafikstråk eller i de centrala delarna av Göteborg, säger Belma Krslak på miljöförvaltningen.

Idag är det International Noise Awareness Day, en global kampanjdag som ska öka kännedomen om hur buller påverkar människors välbefinnande och hälsa. I Göteborg, som i övriga landet, är det trafiken som bullrar mest. Vägtrafiken står för den dominerande delen av bullret, följt av järnvägstrafik, flygtrafik och industri.

1 200 friska levnadsår går förlorade varje år

I en stad behöver man räkna med en del ljud, så kallat omgivningsbuller. Om ljuden blir för intensiva och konstanta så innebär de en fara för hälsan.

– I vår nya bullerkartläggning med trafikdata från 2018 beräknar vi att omkring 135 000 göteborgare exponeras för trafikbuller som överskrider 55 dBA i ekvivalent ljudnivå dagligen vid sin bostad. Omkring 50 000 av dem exponeras för bullernivåer över 60 dBA i ekvivalent ljudnivå. I jämförelse med den förra bullerkartläggningen med data från 2013 så utsätts fler göteborgare för höga, säger Belma Krslak, miljöutredare på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad.

Citatet ovan är uppdaterat 2019-06-19. I en tidigare beräkning bedömdes fler göteborgare utsättas för ljudnivåer över 55 dBa nu jämfört med 2013, men färre över 60 dBa. Rätt är att fler göteborgare utsätts för ljudnivåer över både 55 dBa och 60 dBa.

Buller kan påverka människan negativt med svårare att koncentrera sig, försämrad sömn och ökad stress. Detta kan leda till högt blodtryck, åderförfettning och i förlängningen många allvarliga sjukdomar, vilket kan leda till för tidig död.

– Våra beräkningar visar att kring 1 200 friska levnadsår går förlorade varje år i Göteborg på grund av buller från vägtrafik. Den samhällsekonomiska kostnaden beräknas till över en miljard kronor per år,säger Belma Krslak.

Barn är extra känsliga för buller. En god ljudmiljö har stor betydelse för barns utveckling och lärande. Buller riskerar att ge långsiktiga effekter för barnens kognitiva utveckling, minne och läsförmåga.

Miljöförvaltningen bjuder in till samtal

Göteborgs Stad har sedan 2019 ett nytt åtgärdsprogram mot buller. Staden jobbar tillsammans med att förebygga omgivningsbuller vid bostäder, skolor, förskolor och parker-, natur- och rekreationsområden.

Generellt är det viktigt att göra en helhetsbedömning för åtgärder som staden kan göra för att hitta den bästa lösningen för varje plats.

– I första hand vill vi ta bort eller minska källan till buller, i andra hand vill vi dämpa bullret vid källan och som tredje alternativ tittar vi på åtgärder som skärmar av mottagaren från buller, säger Belma Krslak.

För att uppmärksamma International Noise Awareness Day och driva på arbetet mot buller har miljöförvaltningen bjudit in kollegor som arbetar med buller i staden, Trafikverket, Malmö Stad och forskare för ett samtal om hur vi kan arbeta för att skapa fler goda ljudmiljöer.

Kontaktperson
Belma Krslak, miljöutredare på miljöförvaltningen
072-856 66 79
belma.krslak@miljo.goteborg.se

Fakta buller och riktvärden:

• Världshälsoorganisationen (WHO) skärpte sina rekommendationer för buller för alla trafikslag 2018, med anledning av bullrets påverkan på människors hälsa.
• Sverige har däremot med Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, gått åt andra hållet och tillåter bostadsbyggande i bullriga miljöer.
• Till exempel tillåts den ekvivalenta ljudnivån vid en bostadsbyggnadsfasad till 60 dBA (för små lägenheter på max 35 kvm tillåts 65 dBA), medan WHO:s rekommendation motsvarar cirka 50 dBA.
• En ökning av ljudtrycksnivån med 8–10 dB upplevs av det mänskliga örat ungefär som en fördubbling av ljudstyrkan. 60 dBA upplevs alltså dubbelt så starkt som 50 dBA.