Brukare får bo kvar - förvaltningen för funktionsstöd omprövar beslut

En brukare med intellektuell funktionsnedsättning som fått beslut om att inte få bo kvar i sin bostad med särskild service kommer att få bo kvar. Det har nu förvaltningen för funktionsstöd bestämt. Brukare som en gång beviljats en bostad ska kunna känna sig trygg med att få bo kvar.

- Det här situationen har fått oss att se över hur vi ska hantera individärenden när vi har två motstridiga principer att hantera, säger Karin Hansson, verksamhetschef på förvaltningen för funktionsstöd.

Å ena sidan ska brukare som inte har behov av bostad med särskild service utan kan klara sig i eget boende med stort stöd få just ett eget boende. Det gjorde att förvaltningen först bedömde att brukaren ska få bo i eget boende. Å andra sidan är LSS-lagens intentioner att brukare ska känna trygghet i att beslut om stora insatser ska vara bestående genom ett tills-vidare-beslut, inte bara ett tidsbegränsat beslut. Det innebär att personer som tidigare fått ett beslut om till exempel boende med särskild service inte ska förlora den insatsen om behoven är samma som när bedömningen först gjordes.

– Då ökar risken för otrygghet hos individen. Boende är oerhört viktigt för varje individ. Därför har vi behövt se över vårt sätt att hantera dessa dilemman just när det gäller stora insatser som boenden. Om man har fått ett beslut om en så stor insats så ska vi som regel inte tidsbegränsa det, säger Karin Hansson.

Vissa beslut är svåra att fatta

Men så har förvaltningen inte jobbat de senaste åren, utan förvaltningen har valt att tidsbegränsa vissa beslut, just för att de ska kunna omprövas. Anledningen är att det tidigare var svårt att ompröva ett tills-vidare-beslut. Tillämpningen av lagstiftningen har förändrats över åren och förvaltningen har velat kunna ändra beslut utifrån ny rättspraxis.

– Vi hade behov av att kunna ompröva vissa beslut om exempelvis praxis visat att vi borde besluta annorlunda. Men eftersom vi inte hade tidsbegränsade beslut kunde vi inte göra det. Därför valde vi tidigare att tidsbegränsa de flesta besluten, förklarar hon och menar att förvaltningen nu håller på att se över sitt arbetssätt.

– Vissa beslut är därför svåra att fatta. Det är lätt att tro att vi är elaka som inte ger det stöd som anhöriga och andra vill att vi ska ge. Men för oss är inget viktigare än att ge rätt stöd till den som behöver det. Vi ger stöd och insatser till 9000 personer varje år. Men vi behöver se till att det verkligen är rätt personer som bor på de boenden vi har. Personer som klarar eget boende ska inte uppta en plats för den person som behöver platsen bättre, säger hon.

Behöver följa lagar och praxis

Samtidigt vill hon betona att socialsekreterarna alltid strävar efter att fatta beslut om att ge brukare likvärdiga och rättvisa beslut.

- Drivkraften för våra socialsekreterare är att de vill ge insatser till de som behöver det. De kommer inte till jobbet för att ge avslag, utan för att ge stöd. Vi har en stark humanistisk värdegrund som vi utgår ifrån. Men vi behöver samtidigt följa lagar och praxis.

På grund av sekretess kan hon inte kommentera eller gå in på detaljer i enskilda ärenden, men i generella termer kan hon uttala sig om hur det går till när sådana beslut fattas. Hon betonar att förvaltningen behöver följa lagar och praxis så att alla individer som söker insatser ska få likvärdigt stöd. Det handlar även om att hantera skattepengarna så att individer får det stöd de behöver, varken mer eller mindre.

Personer kan få lika stort stöd i egen bostad som på boende

Hon säger att även personer som bor i egen lägenhet kan få ett lika stort stöd som i boende med särskild service när det handlar om brukare som har mindre behov, alltså som inte är mer än 20 timmar i veckan.

– Personal kan i vissa falla komma lika ofta som när man bor på ett boende. Om personen klarar sig med punktinsatser, då kommer personal på planerade tider och ge det stöd som personen behöver i den egna lägenheten, säger Karin Hansson.

Har den stora uppmärksamheten i media påverkat er bedömning?

- Nej, det här har varit ett svårt beslut att fatta, precis som vissa andra beslut. Det gör att vi ibland omprövar våra beslut, säger hon.

Borde ni ha omprövat beslutet tidigare?

- Ja, vi borde ha agerat snabbare. Men det har varit en lärande process som gör att vi kommer att kunna agera snabbare nästa gång, säger Karin Hansson.