Göteborgs segregation är fortsatt allvarlig – men inom viktiga områden går utvecklingen åt rätt håll

Göteborgs Stads nya jämlikhetsrapport visar att Göteborg är en bra stad att leva i för de allra flesta. Inom viktiga områden, som behörighet till gymnasiet och arbetslöshet, har skillnaderna minskat. Men ojämlikheten mellan stadens områden och grupper är fortfarande tydlig och allvarlig.

Jämlikhetsrapporten beskriver och följer utvecklingen av Göteborgs ojämlikhet. Forskning visar att det tar lång tid att minska skillnader, men sedan förra Jämlikhetsrapporten 2014 går det att se vissa positiva tendenser redan nu.

- Rapporten speglar ett samhälle som har vuxit fram under en lång tid. På samma sätt får vi tänka att resultatet av de insatser vi gör i dag kommer att dröja, ibland en hel generation fram i tiden, säger Åsa Lundquist, skribent till de två jämlikhetsrapporterna 2014 och 2017. 

Minskade skillnader inom skola och arbetslöshet - skydd mot ökad ojämlikhet 

Inom några viktiga områden går utvecklingen åt rätt håll. Sedan 2015 har klyftorna mellan stadens kommunala skolor minskat, när vi tittar på andelen elever med gymnasiebehörighet. Anledningen är bland annat att behörigheten på Bergsjöskolan ökat från 28 procent till 33 procent. Det är fortfarande en allvarligt låg andel som får gymnasiebehörighet, men det visar att ojämlika förutsättningar går att påverka på ganska kort tid.

Utvecklingen har stor betydelse eftersom forskning visar att en fullständig skolgång ger ett starkt skydd mot utanförskap i framtiden. De största förbättringarna har skett i Lundenskolan och i Ryaskolan. Ryaskolan har gått från 49 procent till 69 procent behöriga elever. Samtidigt ser vi att skillnaderna i arbetslöshet har minskat mellan olika områden i Göteborg. År 2011 hade 45 procent av de vuxna i ett av stadens mer resurssvaga områden jobb. År 2015 hade andelen ökat till 52 procent. 

- Om trenden med högre gymnasiebehörighet och lägre arbetslöshet håller i sig, kan de tillsammans bidra till att vi får ett mer sammanhållet och jämlikt Göteborg i framtiden, säger Åsa Lundquist.

Ökade inkomstskillnader och ny kunskap om arbetande fattiga

Skillnaden i inkomst, mellan höginkomst- och låginkomsttagare, har ökat de senaste åren. Generellt har de med höga inkomster och lång utbildning fortsatt bättre livsvillkor och därmed också bättre hälsa och tillit jämfört med dem som har kortare utbildning och låga inkomster.

I årets rapport ser vi för första gången siffror på hur många göteborgare, som trots en eller flera anställningar, tjänar så lite att de räknas som fattiga (inkomst 60 procent under den disponibla medianinkomsten). I Göteborg gäller det 16 procent av alla arbetande. Av de föräldrar som är födda utomlands är 34 procent arbetande fattiga. Motsvarande uppgift för de föräldrar som är födda i Sverige är 7,6 procent.

Göteborgs Stad håller i arbetet för ökad jämlikhet

Göteborgs Stad satsar uthålligt och långsiktigt på att minska skillnaderna i livsvillkor genom stadens satsning ”Jämlikt Göteborg”. Hälsoekonomiska beräkningar visar att om en femtedel av den ojämlika ohälsobördan i Sverige försvann skulle samhället spara 200 miljarder per år. Att arbeta för jämlikhet är därför en investering både i människors liv och i Göteborg. Förutom att människor får ett bättre liv kostar det mindre för samhället att förebygga ojämlikhet, än att ta hand om konsekvenserna.

- Göteborgs Stad har tillsammans med delar av civilsamhället och näringslivet jobbat för jämlikhet i många år. Men under de senaste fyra åren kan vi se en mobilisering där fler än vi någonsin kunnat tro engagerar sig för att minska de ojämlika skillnaderna. Vi tar ojämlikheten på allvar och det är avgörande att vi orkar hålla i det här arbetet. Det vinner vi alla på, säger Michael Ivarson, direktör Social resursförvaltning, Göteborgs Stad.

Läs hela rapporten och en sammanfattning av rapporten på www.goteborg.se/jamlikt

Kontaktperson:

Helena Nymark, kommunikatör Jämlikt Göteborg, Göteborgs Stad

E-post: helena.nymark@socialresurs.goteborg.se

Telefon: 031-367 92 94